Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt vigtiga uppgifter, tagna ur Burei handskrifter, och sålunda
angifvit rätta källan, hvarest man skall finna upphofvet till
Burehistorien, ehuru han på grund af sin okritiska ståndpunkt icke
förstått att draga de följdsatser, som derur kunna dragas, och derföre
icke kommit längre än de förra. I sin utförligaste form
förekommer historien om Fale Bure i en disputation som NIC. CASSTRÖM
under Frondins præsidium ventilerade i Upsala år 1746, med titeln
»Dissertatio de utriusque Falonis Bure in patriam meritis», hvari
författaren på fullt akademiskt allvar framställer Burarnes historia,
men tillika sätter deras personer i genealogisk förbindelse med
andra Bure-ättlingar. I slutet uppräknar författaren äfven ett stort
antal frälseslägter, som stått i skyldskap med Bureslägten, samt
äfven de ärkebiskopar, biskopar och superintendenter, som ansetts
stå i dylik slägtförbindelse, allt till höjande af Burarnes meriter
om fäderneslandet.
Ungefär samtidigt med Casströms afhandling skedde Burarne
den stora äran att blifva upptagna i Svea Rikes historia, i det att
Dalin i andra delen af sitt stora arbete, som utkom år 1750,
framstälde såväl den äldres, som den yngres gerning; men på samma
gång börjar ock kritiken sitt värf. Derföre äro de följande
historikerna af större vigt. Vi skola derföre med någon mera
utförlighet redogöra för hvad våra förnämsta historiska författare hafva
att säga specielt om Fale Bure den unge.
Berättelsen om dråpet på Elgarås lyder hos Dalin (II, s. 160)
på följande sätt: »Knut Eriksons barn uppehöllo sig i
Wästergötland på det gamla Slottet Elgaråhs i Wadsbro-härad, när Sverker
lät dem der öfverrumpla af sine utskickade mördare A:o 1205.
Två eller tre Prinsar miste då lifvet, men den äldste Erik kom med
största lifsfahra undan genom en sin trogne Hofmans Fahle
Fahleson Bures tapperhet. Denne Prins flydde först öfver Tiveden genom
Bärgslagen, Dalarne och Helsingeland til Skiöns sokn i Medelpad,
der Fahle hade sin gård Byrestad, och derifrån til Konung Inge
Bardson i Norige, som visade honom all wänskap, hwilken ock Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
