Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Ursprunget till historien om Fale Bure.
att säga, jemnstruket. Den lösaste, mest balsbrytande kombination
framträder lika- otvunget och med samma fordran på trovärdighet
som den mest evidenta, den giltigaste sanning. Häraf kommer den
känsla af osäkerhet man erfar, då man vill öfverlemna ]sig åt en
sådan författares ledning, att förlikna med den man erfar vid gå-
endet öfver en gungfly; man ser ingen tufva sticka upp, der man
vet att man har säkert fotfäste, och för hvarje steg framåt vacklar
hela marken, men sjelf går han fram med samma säkerhet som
sömnvandraren på takåsen. Ty väl till märkandes hvad han för-
täljer, den naive historikern, det förtäljer han bona fide.
På denna naiva ståndpunkt står äfven Johannes Bureus. Hos
honom finna vi samma fördom, då han i sin slägtforskning såsom
ett slags axiom antager att alla de i Norrland rätt talrika namn
på byar, gårdar o. s. v., i hvilka ordet Bur ingå, t. ex. Bure, Bur-
träsk, Byrestad m. fl. angifva att ättlingar af Bureätten der varit
bosatta. Likheten i namnbeteckningen af dessa orter ansåg han
förmodligen endast kunna förklaras på det sätt att äldre ättlingar
af Burefamiljen å dessa ställen gjort de första uppodlingarne och
gifvit dem sina namn.
I inledningen till sina genealogiska tabeller, af hvilka en af-
skrift efter författarens original finnes å Upsala Universitets bi-
bliotek, har han sammanfört en samling af dylika ortnamn, hvilka
utan tvifvel enligt hans mening omedelbart lemna anvisning på
Bureättlingar. Ehuru han väl närmast dristat sig att göra tillämp-
ning af denna vågsamma grundsats på de Norrländska ortnamnen,
då ju slägten tillhörde denna landsända, framskymtar dock hans
afsigt och bemödande att utvidga området, då han på den förut-
nämnde Bureiska minnesstenen å Upsala domkyrka inristat den
eljest obegripliga meningen att Bureätten under Visburs ledning
hemsökt den Gotländska bygden (»Que duce Wisbura repetit Gud-
landica rura»); härvid har otvifvelaktigt Burs socken på Gotland
lockat honom till ifrågavarande historiska konstruktion. Denna
Burei förklaring af orternas namnlikhet visar sig för oss såsom en
orimlighet, och hvilar ytterst på en ganska vanlig förväxling mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
