Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Ursprunget till historien om Fale Bure.
Här stå vi vid första ursprunget till Fale Bures historia. Det
är derföre af vigt att anställa en noggrannare granskning af denna
antiqvariska anteckning och dess innehåll. Som vi se, innehåller
densamma dels sådant som Bureus kunde se med egna ögon, dels
sådant, hvarom han endast genom hörsagor kunde erhålla någon kun-
skap. Ty det lider intet tvifvel att ju Bureus både sett och hört
hvad han här upptecknat. Hela framställningen bär tydligen prägeln
häraf. Det gäller sålunda i främsta rummet att få kännedom om
hvilken som varit hans sagesman till dessa för oss vigtiga upp-
teckningar, och härom lemnar Bureus sjelf ett klart vittnesbörd i
inledningen till sina slägttabeller, der den liknande framställningen
inledes med orden: »Om Fale hin unge berättade herr Pedher i
Skiön», ja han lemnar oss ej ens i okunnighet om dagen då detta
skedde: det var den 8 April 1601. Och såsom till en viss grad
bestyrkande detta, må tilläggas att samme man just nämnda dag
skänkte Johan Bureus en Medeltidspostilla, ännu befintlig i Lin-
köpings bibliotek och hvari Bureus sjelf skrifvit »Gifwin migh Jo-
han Bure af hr Pädher i Skön then 8 April 1601 i Skön»1). Sages-
mannen är sålunda ingen annan än dåvarande kyrkoherden i Skön
Petrus Laurentii, hvilken knappt ett år efter Burei besök i Febr.
1602 afled. Hans fader och företrädare var herr LARS JACOBSSON,
som mellan åren 1556 — 1598 innehade samma kyrkoherdebefatt-
ning. Det var alltså under faderns tjenstetid Sköns kyrka be-
röfvades vapenskölden af den nämnde Johan Siggesson, och sonen
måste väl anses vara en synnerligt god källa beträffande dessa
händelser, som timat i mannaminne. Hvem är då denne omtalade
Johan Siggesson? Han är ej heller någon alldeles okänd person.
Vi finna af anteckningen i Sumlen att herr Peder uppgifvit
Vestergötland såsom varande hans hemvist, ehuru uppgiften inne-
bar en lätt förklarlig oriktighet. Bureus hade vidare efter sin
återkomst till de södra orterna hört sig för med Hans Åkesson
(Soop) och Messenius beträffande hans person; äfven af dem har
han erhållit stridiga uppgifter om hans vistelseort. Men 12 år
1) Samlaren, årg. 4. s. 18,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
