Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atterbomska ungdomsdikter och Atterbomska reminiscenser. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbomska ungdomsdikter och reminiscenser. 21
Menskor! Ej bland Er ett ädelt hjerta
Klappa får — I len ju åt dess smärta,
Kallen känslans utbrott raseri
Och fördömmen — för att vise bli.»
Och längre ner omtalas t. o. m. den »sköna själen».
I detta poem sammanflyta sålunda tidens stora literära
strömningar, påtagligt och bestämdt skilda som alltid hos ungdomligt
oafslutade personligheter. Akademisk didaktik och
sentimentalitetslyrik skönjas vid sidan af romantisk stämningspoesi (såsom i
den första strofen och isynnerhet i början af den sista). Man
märker författarens begåfning såsom skald, men genom
teatergesterna, genom detta fråssande i en diktad, bedröflig situation,
hvarunder barnets oerfarenhet tittar fram som gossens ansikte under
den tragiska masken, gör stycket ändå ofta ett komiskt intryck.
I det andra af Atterboms ungdomspoem — »Till minnet»,
undertecknadt P. D. A. — som Frunck offentliggjort, äro både
ämnet och behandlingen mera rent romantiska. »Till minnet» erinrar
för öfrigt i form, och icke till sin fördel, om vissa thorildska
stycken, isynnerhet därigenom att det är orimmadt, ehuru strofen
ingalunda har den plastiska bygnad, som gör rimmet blott och
bart till en öfverflödsdekoration.
Skalden har också insett detta. Redan i Poet. kal. för 1812—
13, andra uppl. och därpå i ytterligare förskönad omarbetning i
Saml. Dikter, införde han ett nytt poem »Till minnet» (dateradt
1806!) af ett annat djup i stämningen, emedan en annan
erfarenhet nu låg bakom. Äfven denna dikt är orimmad, men iklädd
den alkaiska värsens plastiska rytmer i stället för den »skytiska»
dräkt, som passade Thorilds genius.
Bägge de af Frunck aftryckta styckena äro Idarare än den
äldre atterbomska poesi, man hittills känt, i allmänhet är, och de visa
således äfven i detta afseende öfver på ett tidigare literaturskede.
Samlaren XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
