Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbomska ungdomsdikter och reminiscenser. 33
»Könnten doch die Menschen wissen,
Unsre künftigen Genossen,
Dass bei allen ihrén Freuden
Wir geschäftig sind:
Jauchzend wärden sie verseheiden,
Gern das bleiche Daseyn missen^ —
O! die Zeit ist baid verflossen,
Kommt, Geliebte, doch geschwind».
Och Atterbom (1810):
»Kom vandrare, sänk dig i brödernas famn
att öka vår lyckliga här!
När räddaren träder ur förlåtens flor
till lönliga salar, där sällheten bor,
o, skynda från lifvets besvär!»
»Ack hörde du harpornas gyllene språk
samstämma i skuggornas sal,
från sorl af en synverlds sinnlösa flärd,
du hastade ned till förtrollningens verld,
drack döden ur lifvets pokal1).»
Hos Novalis »wird
Keiner wünschen fort zu gehen,
Wer an unsern vollen Tischen
Einmal frölich sass»,
och hos Atterbom
»Ej längtar från oss hvem som drack ur vår bål»,
och det tillägges:
»här riddersman hvila med rostade stål,
och fruar med smycken, omkring»,
liksom Novalis’ midnattsskara innesluter
»Helden aus den granen Zeiten.
Holde Frauen etc.»
Och bägge skalderna tala om de dödes dyrbara smycken. —
1) 1837—38 är strofen förbättrad så till vida, som germanismen
jDsinn-lös» — ett hos den unge Atterbom stundom förekommande ord — har utgått.
Andra förändringar äro ej förbättringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
