- Project Runeberg -  Samlaren / Tolfte årgången. 1891 /
54

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekare och Ballader.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 Lekare och Ballader.

stycken1). Men äfven om man medgifver, att 1300-talets lekare
uppträdt såsom sångare, följer däraf ej, att de stått i något förhållande
till balladen, hvilken ju var en af de dansande afsjungen visa1).
Svårigheten att anföra några bevis för eller mot deras af mig
förmodade betydelse för balladdiktningen, är lätt att inse, då man
betänker, att vår medeltidsliteratur så godt som ignorerar balladen1).
Slumpen har dock försett oss med ett afgörande bevis. I Ørslevs
kyrka i Danmark (1300 talet) — och hvad som i detta fall gälde
i Danmark gälde tydligen ock i Sverge — förekommer ett måleri,
som visar oss en medeltidsdans. Denna skilde sig från en modern
dans bl. a. därigenom, att den utfördes ej af enskilda par, utan af
en hel skara af dansande män och kvinnor, hvilka leddes af en
fördansare, som ock vanligen sjöng själfva dansvisan, under det
att de öfriga instämde i omkvädet. Se vi nu på det å nästa sida
afbildade måleriet, igenkänna vi lätt, att fördansaren, den som
leder dansen och sjunger dansvisan, är en — lekare.

Denna lekarens ställning till balladen synes mig ytterligare
belysas af en svensk folklek (Runa 1843 h. 4 sid. 64), hvars
betydelse för denna fråga man ej uppmärksammat. Vid bedömandet
af dennas beviskraft torde man erinra sig, att medeltidens dans
ofta antagligen var af samma art som våra moderna folklekar:

1) På latin öfversättes »lekare» 1835 med »joculator» (se en redogörelse
för den nyss omtalade Telgestadgan. Dipl. 3973). Enligt Nyrop (Den franske
Heltedigtning) skildes i Frankrike mycket skarpt på en simpel gycklare och en
joculator, hvarmed menades en person, hvilken föredrog episka dikter. Då
»lekare» andra gången öfversättes i samma bref, återges det med »fistulator» (pipare)
och »mimus» (upptågsmakare). I dessa tre termer torde ock de olika grenarne
af lekarens värksamhet vara karaktäriserade. I samband härmed kan jag nämna,
att en »joculator domini regis Dacie dictus Schwab» 1335 omtalas i Tyrolen
(Zeitschr. f. d. Altert. XXXI, 184) — således samtidigt med det att den svenska
Konungastyrelsen omnämner åhörandet af sångare såsom ett för stormän
lämpligt tidsfördrif.

1) Endast i God. Bild. (Fornsv. Leg. II 877) omtalas, huru ett par vilda
sällar började en dans, under det att de sjöngo en — i legenden meddelad —
balladstrof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free