- Project Runeberg -  Samlaren / Tolfte årgången. 1891 /
61

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till lösningen af frågan: Hvem har författat Guds Werk och Hwila?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1674); alldeles omöjligt är då icke att, såsom med flera andra
handskrifter egt rum, titeln tillagts eller förändrats efter
afskriftens tagande eller åtminstone oberoende af originalets. Att man
icke var fullt säker på Lucidors författarskap, synes framgå af
anteckningen i Engeströmiana (som tydligen sluter sig till Engsö
MS:t och dess titel) nemligen att grefve C. Fr. Piper ville låta
Lucidors systerson Lagerstolpe »vidimera’t af den som kände
Lucidors stil». Huru det förhåller sig med Christofer Stenklyfts och
Keders uppgifter, hvilken senare citeras både af M. v. Celse och i
Engeströmiana, är svårt att afgöra; hvad Stenklyft säkert visste var
ju blott, att Lucidor ämnade utgifva de »Sju dagar». Man har
mången gång sett äfven för öfrigt tillförlitliga bibliografer och
biografer framkomma med uppgifter, som bestridas af andra lika
trovärdiga [1]. En uppgift i Engeströmiana, som Klemming förnekar,
måste vi deremot i hufvudsak bestyrka, den nemligen, att Spegel
»uti företalet af andra Editionen in 4:to beklagar sig öfver dem,
som skyllt honom för att plöjt med andras kalf». Klemming
anmärker, att denna uppgift är »alldeles oriktig, då der [i företalet
till andra uppl.] icke finnes annat än det som säges i första
upplagan». Ja, detta gäller företalet till G. W. o. Hw.; men går man,
i andra uppl., öfver till det der tillagda nya eller de tvenne första
Paradisen, så skall man i början af »Thet öpna Paradis» Cap. 1,
som i marginalen betecknas med »Företalet», finna följande utlåtelse:

Jagh hafwer nu haft roo och liuflig hwilo nuttit;
Jagh haar i Herrans huus medh heligt nöije suttit,
Och firat min Sabbath, tå jag beskref then dagh,
Som Gudh haar sigh vthwaldt til tienst och wälbehagh:
Jagh hafwer äfwen wäl om andra dagar skrefwit,


[1] Jfr ofvan rörande »Barna Bibel». Äfven om ett annat exempel kunna
vi erinra: icke alla forskare hafva ansett Skogekär Bergbo, förf. till »Venerid»,
identisk med Gustaf Rosenhane; Johan Lind uppgifver i »Bibliographia
Wermiæ» författaren vara Johan Gartman (jfr E. Meyer: Gustaf Rosenhane s.
175), och Apelblad yttrar härom »nil decido»; härtill kan läggas, att hos
Schefferus Johan Gartman omtalas strax ofvanför Skogekär Bergbo (Sv. Lit. 2:a
uppl. s. 230), hvilken sammanställning kan vara afsigtlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free