- Project Runeberg -  Samlaren / Tolfte årgången. 1891 /
110

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopolds bref till Reuterholm, efter originalen i Riksarkivet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110 Leopolds bref till Reuterholm.

Nådige Herre. Om jag ägde i ringaste Mått slugbetens, inför
Eder Excellence onödvändiga gåfva, skulle jag icke just wid detta
tillfälle yppa at jag umgås med tanken at bos Eder Excellence
våga en bönfallan, — en enda ännu — men som jag icke skall
understa mig at utan Eder Excellences uttryckeliga tillstånd
frambära. Blott derom får jag här i ödmjukhet förekomma Eder
Excellence, at om Eder Excellence värdes unna mig detta tillstånd,
skall jag åtminstone ej genom förmätenheten af mina önskningar
beröfva mig Eder Excellences beskyddande godhet.

Med den djupaste vördnad och de sannaste skäl dertill har
jag den äran at till dödsstunden framhärda etc.

Linköping den 1 Januarii 1795.

6.

Det är för mycket, Eder Excellence, det är för mycket. Eder
Excellence gör af en enslig och betraktande philosophe en hänryckt
älskare. Hvilcket, eller rättare sagt, hvilka bref Eder Excellence
skrifver! När skref någonsin en stor Herre sådane? Glömmer
Eder Excellence at man i purpurn måste vara kall och stolt, och
at man oförrättar Högheten när man låter henne öfverglänsas af
Själens Storhet? Det är nog, Nådige Herre, at vara vördad och
förtjena det, at vara fruktad, och at ej förtjena det. Var ej på
en gång tillbedjansvärd: Eder Excellence skulle komma Eremiten
at gå till hofs för at se mirakel och poeten, som afsvurit all
för-gudning, at glömma sin ed.

Sublima Reuterholm! hvar tar du denna ton,
Så hög, så sällan hörd i våra vittra Salar?
Jag känner denna röst: det Hjertat är som talar
Från Snillets och Behagens thron.

Jag förtryter at Sanningen skall se ut som ett beröm. Det är
icke min vana at skrifva verser, när jag ärnar skrifva suppliker.
Men det är Eder Excellence som tvingar mig dertill genom char-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free