Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopolds bref till Reuterholm, efter originalen i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopolds bref till Reuterholm. 117
till samma höga Embete, förut anländer. Några och tjugu mil
aflägsen, och temmeligen okunnig om sättet at berörde höga
befallning, enligt vanlig procedure utverka, understår jag mig, at om
Eder Excellences fortfarande beskydd och Nådiga åtgerd dertill,
allraödmjukast anhålla. Eder Excellence värdigas genom denna
sluteliga godhet fullborda sin välgerning. Icke allenast de
svårigheter, som för detta närvarande möta, tvinga mig at bönfalla härom,
utan äfven nödvändigheten at genom någon uttryckelig Kongelig
befallning i detta ämne, undanrödja den, som till äfventyrs en annan
tid, annars kunde väckas. En enda rads befallning från Thronen
om hvarest dessa penningar, nu och framdeles, skulle af mig
erhållas, gjorde tvifvelsutan tillfyllest till detta ändamål och skulle göra
mitt åtnjutande af Eders Excellences välgerning lika så
otvifvelaktigt som Dess ädelmodiga afsigt och min djupa erkänsla.
Snart skall jag ändteligen efter min förmåga hafva uppfylt
Eder Excellences befallning och åstundan i anseende till det länge
omtalta poemet, hvarom äfven Biskopp Lindblom tillfört mig Eder
Excellences nådiga påminnelse. Med en af de första
sommarmånaderna hoppas jag at kunna nedlägga det för Eder Excellens fötter.
Må det ehuru svagt, ehuru ofullkomligt svarande emot mina
förbindelser, likväl till någon del vittna om den djupa vördnad och
den lifliga erkänsla, hvarmed jag till mitt yttersta ögonblick
visserligen aldrig upphör at vara etc.
Linköping d. 2 Aprill 1795.
10.
»Om de qval, som den känslofulle måste undergå, då han efter
»at hafva gjordt alt det goda han förmått, dömmes vrångt af
orätt-» visan eller lättsinnigheten» — derom skulle jag skrifva; och detta
ämne var mig kärt, derföre at det är sublimt; derföre at jag hade
dervid ett lika älskadt som vördadt föremål; derföre at det var
Samlaren XII, 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
