Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopolds bref till Reuterholm, efter originalen i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopolds bref till Reuterholm. 129
Jag har trodt at Skalden, för at förtjena andra tiders
uppmerksamhet, borde förena med tacksamhetens och bildningens
uttryck några af de vigtiga Sanningar, som upplysa och trösta
menniskor. De hafva ett stort behof af begge delarne, och det fans
på alla tider känsliga sinnen, som med nöje emottogo sådana
försök.
Ett rättvist loford, förenadt med arbeten af detta slag, läses
och varar så länge som de. Det är pyramyden, hvarpå hjeltens
namn inskrifves.
Tyverr är detta närvarande icke en pyramid, utan en
stråbyggnad. Men jag talar om min önskan, icke om min förmåga:
om det Ideal jag haft för ögat, icke om huru det blifvit af mig
utfördt. Man måste syfta åt fullkomligheten, skulle man än hafva
den olyckan at nödgas stadna ofantligen långt under henne.
Med den Didactiska sångens afhandlande egenskap, har jag
(: ny åtminstone, om ej lycklig:) sammanbundit inventionens
rörlighet. Jag hoppas at i synnerhet det sidsta stycket af detta
poeme torde i detta afseende förtjena någon uppmerksamhet.
Versarten som här blifvit brukad var, icke längesedan, hos
oss aldeles främmande. Den är icke mera ny, sedan den af en
och annan bland nationens förnämsta skalder blifvit med utmerkt
fördel nyttjad. Jag har haft den svaga förtjensten (om det är
någon) at först införa den i vårt språk: men jag har icke haft
den större at vara dess uppfinnare. Det är den samma som Pope
och alla Engelska Skalder efter honom nyttjat. Dess företräde
framför vår vanliga Alexandrin, genom cæsurens ständiga ömsning,
skall erkännas af hvart öra, som kan behagas af annat än det
gamla Dalinska tacktfallet, och af hvar Skald, som vet hvad våld
Alexandrinska metern gör på tanken, samt huru många
fyllnads-ord den behöfver till sin släpande, monotoniska enformighet. Om
fransoserne ännu behålla den, låta de likväl på intet sätt binda
sig af de stränga lagar som han i vårt språk pålägger. Icke blott
Engeland, hela Tyskland och äfven Dannemark hafva redan länge
sedan bortkastat den. Jag är, för min del, öfvertygad, at denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
