- Project Runeberg -  Samlaren / Tolfte årgången. 1891 /
139

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leopolds bref till Reuterholm, efter originalen i Riksarkivet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Leopolds bref till Reuterholm. 139

Är verlden ombytt? eller varar striden?
(:Af Dig, OREST, af Dig begär jag svar:)
Den Dygd, som nyss ett Rikes frälsning var,
Käns hon, med band och vakt-rop, nu förtiden
Af hopen bättre, än i forna dar1)?

Ju mer till utbrott menskans krafter trängde,

Ju mer behof af gränsor, sora dem stängde.

I storm och chaos, verlden hvälfdes om.

Men Ljuset blef. Förtjensten återkom,

Och högre mödor tecknade dess dagar.

Det föddes män, som förde jordens ätt,

Från brist och strid, till välstånd, ljus och rätt.

En gaf system åt illa bygda lagar;

Naturens natt en annan genombröt,

Och drog behofven ur dess slutna sköt.

Förnuftets fackla af en tredje tändes,

Och skuggan vek, och verkligheten kändes.

At böya viljan, andras yrke blef.

Man gjorde skön den pligt man föreskref.

Så, steg från steg, till odling menskan fördes.

Dess vilda lif beqvämligheter fick.

Af nya nöjen hennes sinnen rördes;

Vid Målarns härmning studsade dess blick,

Och Lyrans klang i hennes samqväm hördes.

Den visa Sångmöns himmelskt ljufva röst

Fann snart, från örat, väg till hennes bröst

At språk och snille, smak och känslor bilda.

Dess lif blef ljuft; dess seder blefvo milda.

En dubbel verld åt henne skatter bar.

Det grofva halfdjur hon ej längre var

Hvars forna lugn af sömnens tyugd förklaras.

Men om en fråga skulle göras än:

Blef menskan bättre? Hvem besvarar den?

O Nej. Långt hellre, — må den ej besvaras!

Men tacksam blott? Ack! mån det väntas bör?
Man hennes lynne, hennes vanor känne:
Hon med Förtjensten, som med jorden gör;

1) Dessa fem rader saknas i 1801 års upplaga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free