Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Medeltidsförfattare. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Svenska Medeltidsförfattare.
Hauréau upptager ännu tvänne arbeten från en handskrift i
Brügge (nr. 509), nämligen en utläggning af Aristoteles’analytik *)
samt en samling af nio teser, kallad Sophismata, hvilken enligt
Hauréau också finnes i en handskrift i Laurentinska biblioteket i
Florens (lat. bibl. Laur. IV eol. 96). Brtiggemanuskriptet har jag ej
varit i tillfälle att se, men florentinerhandskriften innehåller ej alldeles
det, som Hauréau uppgifver. Den afsedda tractaten är i själfva värket
ett arbete af Petrus de Álvernia, i hvilket denne vederlägger åtskilliga
satser, som Boetius de Dacia och Nicolaus de Normandia uppstält.
De flesta af dessa teser äro ytterst paradoxala såsom t. ex. omnis
homo est de necessitate animal och nullus homo est de necessitate
asinus m. fl. dylika djupsinnigheter, på hvilka 1200-talets skolaster
älskade att pröfva sitt filosofiska förstånd. Arbetets titel är:
Sophis-mata varia disputata ab eodem Petro, a Boetio de Dacia magistro
bono daco2) et magistro Nicolao de Normandia.
I sin topik och sin grammatik citerar Boetius enligt Hauréau
dessutom följande arbeten, hvilka han författat: Questiones super
librum de Animalibus, Metaphysica, Ars demonstratoria, Mathematica
och ett arbete kalladt Ars Sophistica eller Questiones Elencchorum3).
Hvem var nu denne onekligen ytterst flitige författare?
Hauréau vet därom ingenting, men gissar fullkomligt rätt, att namnet
Boetius endast är en latinisering af det nordiska Bo. Vi skola nu
söka att med tillhjälp af nordiska källor identifiera honom. Hvad vi
veta är, att han sannolikt var dominikanermunk4), med säkerhet ma-
1) Ej nämd i den anförda listan.
2) Bör möjligen läsas: »Boetio de Dacia, magistro Bono Daco». I så fall
skulle vi hafva två personer, Boetius de Dacia och en magister Bonus eller Bono
Dacus. Namnet Bono förefaller egendomligt och möjligen är det en felskrifning
för Bouo, men Bouo och Boetius äro samma namn. Stilen i
florentinermanu-skriptet är mycket otydlig och svårläst. Några af Magister Bonus Dacus
förfäktade satser har jag där ej funnit.
3) Af dessa nämnes endast det första i den citerade listan på hans
arbeten. Ars Sophistica är möjligen identisk med de ofvan omtalade Sophismata.
4) Såsom sådan upptages han i T. och äfven i Johannes Meyers lista.
Däremot strider möjligen, att han i Paris synes hafva undervisat såsom »artista».
Pater Denifle, med hvilken jag talat härom och som väl är den förnämste kan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
