Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Bidrag till kännedomen om 1600-talets dramatik.
PüTZDRUMMEL.
Dantzar intet werlden nu på kaifwerumpa för dig
Putzdrum-mel, som har penningar, kläder och Doctor Titul? Hwarföre töfwar
iag så länge och intet utmäter dat bärnhyttaretyget mitt tolamod
.... och intz framdrager min kyskheetzband, att pigorna dee binda
up håret med. Han flyger på hufwudet mitt lika som en
fogelswans, och låta damb kasta ögonen på mig och låta mig uppl[?]a
på sina mogna kiärleckz äpplen, för dee falla matskäta ner på
jorden och murckna. Hwad hielper orå? Iag will en gång dra ifrån
mitt kiärliga hiertans stekespet och see till widare, om iag intet
kan finna widare någon iursteck att träda der uppå. O du
wäl-giödda Mårtens gåås, hwar är nu nu? Du står uti den stora
landt-korten himmelen, hvar du löper och kacklar. Sij hur wil iag dig
med gråboo fylla och med castanier af mina ståndacktiga tro.
SCLÜMPA och DRÜNTIA komma tillbaka.
SCLUMPA.
Tag dig i ackt, när wij honom finna, att du mig intet förråder.
PUTZDRfUMMELJ.
Jag har nu fattat stort behag till mig sjelf och till mina
ähre-titlar: min Höglärde Hr Doctor Putzdrummmel etc.
DrüNTIA.
See där är han redan baak om och efter oss. Achta dig wehl!
Putzdr[ummel].
Putztusend, haa, ha, du Ebriska Helena, du war een bisken
för Måns. Ja har altijd önska, tu har en hurtig, wacker och liten
mors. O I aldraskiöneste twå albasterstenar, som uppå
konstcam-maren satta och högre än skurit glas skattas skulle. Min tienst
purpurfärge siäl, som nånsin uti tetta landet, werlden funnitz hafwer.
SCLUMPA.
Jag betackar min herre på det högsta, men mig förundrar
der hoos, att han så wänlig, ja kärlig sig hoos mig ställer, der
till han doch ingen orsack hafwer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
