Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorilds Disputation. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorilds Disputation. 93
vara poetisk eller andelig är farlig i et samhälle och et godt
värktyg i en telons händer at stifta allehanda oredor. I det afseende
vore väl om Thorild på något godt maner kunde fås härifrån.
Han har redan bibringat sina galenskaper åt några gossar, bland
andra den Malmström1) som Herr C. R. känner och som af sig
sjelf är nog fallen at blifva romanesque. Han vil först blifva
juris Doctor och så öppna en juridisk schola utan tvifvel för
lagstiftare, men jag hoppas, at denna sottise liksom andra går
öfver efter en kort tid». — Men hyste de akademiske lärarne
misstro till Thoild, återgäldade han detta med ränta Hur illa han
trifdes i Upsala, och hvilken föraktlig kråkvinkel af verlden, full af
kryperi och skolastik han fann universitetsstaden vara, intygar hela
den följd af bref, han mellan april 1787 och sommaren 1788 skref
till sin vän Heurlin och sin gamle humoristiske mentor och
gynnare Tham2), till hvilka ett intressant bref till kapellmästare
Kraus af 8/ö 1787, publiceradt i Svenska Autografsällskapets
tidskrift3), ansluter sig. Tänker man sig tillbaka till det dåtida
Upsala, träder onekligen en till mötes ett litet lärdomssamhälle med
i åtskilligt mycket stelnade och pedantiska former, men redan en
flyktig blick på disputationer, tal och andra akademiska aktstycken
visar mer än väl, att de vetenskapliga intressena ingalunda
befunno sig i den lägervall, som Thorild i sin ungdomliga och eldiga
otålighet ville göra troligt. Betraktar man blott de lärare, med
hvilka han sjelf haft anledning att komma i beröring, finnas bland
dem flera, hvilka ej gjort sig förtjenta af hans föraktfulla
omdömen. De juridiska studierna under Thorilds tid leddes
hufvudsakligen af professorerna Hernbergh och Flygare. Andreas Hern-
1) Månne icke den sedermera som kgl. bibl. i Stockholm och derefter som
kyrkoherde i Stora Tuna så bekante Pehr Malmström, 1786 döe. i praktisk
filosofi? (1758 - 1834).
2) Det är fem bref till Heurlin: alla delvis tryckta eller citerade hos
Atterbom, och elfva till Tham, äfven dessa i utförligare eller mindre utdrag tryckta hos
Atterbom, hvilken dock återgifver Thorilds ord med temmelig vårdslöshet, som
en jemförelse med originalen i Ups. Bibl. H. S. lätt visar.
3) Svenska Autograf sällskapets Tidskrift 1879, s. 8—9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
