Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorilds Disputation. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 Thorilds Disputation.
bergh vann »oaktadt goda kunskaper i Lagfarenheten aldrig något
anseende inom akademien». Han ansågs icke vara grannlaga i
åtagandet af rättegångar eller sättet att utföra dem — »en liten nätt
och pigg varelse utan reputation, præsiderade flitigt och för
säkerheten tog ut præsidiiarfvodet före ventilationsdagen», skrifver en
samtida. — Gustaf Flygare var deremot »en kunnig oeh aktad man, som
blott i sammanlefnaden röjde nog mycken Suffisence och egenkärlek»1).
Bland de öfriga professorer, som Thorild säkerligen åhört,
funnos inom humanistiska fakulteten — jag förbigår de medicinska
professorerna, då Thorild knappast egnat någon större tid åt
dem — åtminstone trenne män af stor lärdom och begåfning,
den kände professorn i historia, Fant, innehafvaren af
skytteanska lärostolen Neikter och last but not least, professorn i
praktisk filosofi Dan. Boethius. Erik Michael Fant, hvilken ju genom
sin ynnest hos Gustaf III och sin nära vänskap med Schröderheim,
stod hofvet nära, var ju icke blott en flitig och förtjenstfull
historisk författare — han skildras äfven som en lysande föreläsare,
och genom sitt versificerade tal »i anledning af Kron Prinsen
Gustaf Adolfs Födelse» år 1778 visade han sig som en smakfull
vitter dilettant. J. F. Neikter, som 1787 blef skytteansk professor
efter Lindblom, var en polyhistor af öfverraskande mångsidighet,
»en mångkunnig man af ett lika hetsigt som skämtsamt sinnelag».
Genom sin långa följd af disputationer öfver klimatets inverkan
på folklynne och folkkarakter — Efficacia climatum ad variam
Gentium indolem præcipue ingenia et mores I—XVI — i hvilka
han utvecklat en idegång från Locke och Montesquieu, borde han
särskildt intresserat Thorild, som vid denna tid ju särskildt
studerade likartade frågor i anslutning till den store franske tänkarens
1) O. Kolmodin: Biographier af Promoti Upsaliens. B. Frondin:
Förteckning på Embetsmän vid Ups. Univ. Ups. Bibl. H. So — Hernbergh, Thorilds
præ-ses vid disputationen Pro exercitio är född i Borås 1732, phil. mag. Greifswald
1753, jur. döe. i Ups. 1761, jur. prof. ord. 1782, † 1791. Flygare, hvilkens
examen Thorild förlöjligat i bref till Rosenstein och Tham, var född i
Vestmanland 1743, phil mag. 1767, jur. döe. 1769, jur. œc. o. com. Prof. 1787, †
1805. Jfr De la Gardiska archivet XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
