Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tidningsväsendets historia i Sverige under slutet af 1600-talet. Af O. Sylvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till tidningsväsendets historia i Sverige etc. 127
lägger hand derwid)», men man kunde ej vänta af honom, att han
skulle »wetta med den Judicio dermed omgå som fordras», och att
i kansliet noga granska dem toge mer tid än att redigera dem. »Så
förnimmer man ock at af Posthusen plägar bijfogas någre skriftel.
Sedlar som intet komma under Inspection, deruti allehanda Licent
föröfwas». På grund af det anförda tillstyrktes, att
tidningsutgifningen skulle öfverflyttas till kansliet och lämnas åt någon
kvalificerad person (Post. Registr.). Bestämmelser i denna anda
inrycktes ock uti den förordning af d. 17 mars, som ordnade hela
postväsendet, och hvars på tidningarna syftande moment 15 är tryckt
hos Key (sid. 65—66). Den 15 juli öfverlade kanslikollegiet om
de åtgärder, som erfordrades för att bringa befallningen till
verkställighet; det beslöts, att S. Åkerhjelm, som hade fått
öfverinseendet öfver posten, äfven skulle taga befattning med
tidningsutgifningen mot skälig ersättning, hvilken Åkerhjelm föreslog skola
bestå i fritt porto för nödiga utländska tidningar. Bergenhjelm,
som nu lämnade den ofvan omtalta upplysningen om, hvad han
hade åtnjutit af De la Gardie, uttalade den önskan, att man skulle
mera vårda sig om Posttidningarna än hittills skett, och kollegiet
beslöt att lämna avisskrifvaren del af de kungliga brefven att däraf
offentliggöra, hvad som kunde finnas lämpligt. Vid uppgörandet
af staten för följande år (d. 29/9 1685) föreslogs att anslå 450 dlr.
slfmt. till införskrifning af främmande gazetter. Man fann summan
något hög, men Åkerhjelm höll på den, då han ansåg, att minst
sex stycken erfordrades. Olof Skragge (Hermelin) erbjöd sig nu
att betala 600 dlr., om han finge trycka de svenska gazetterna.
På Åkerhjelms fråga, om han då ville aflöna den, som skulle sköta
censuren, svarade han: »Det wille jag alt göra sielf», hvarpå
Åkerhjelm genmälte: »Ja, det kunde då blifwa derefter»1). Slutligen
d. 22 dec. bestämdes att anslaget skulle utgå med 450 dlr. slfmt.,
att Ludvig Schantz, som hade »eonnoissance i språken» skulle
1) Oxenstjerna föreslog att taga tyska tidningar, enär de franska ej
meriterade att anskaffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
