Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Vallerius och Musiken till Gamla Psalmboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 Harald Vallerius och Musiken till Gamla Psalmboken.
Stockholm. Detta var t. ex. förhållandet vid de bekanta
högtidligheter, då Strumpebandsordens insignier öfverlemnades till
konung Carl XI, samt när drottning Ulrika Eleonora mottogs i
Stockholm med stora ärebetygelser, om hvilka man kan läsa i Rüdlings
»Det i flor stående Stockholm» (Supplement). Vidlyftigt omtalar
Upmarck den hyllnings-aria (»oda acclamatoria»), som var Vallerii
insats i de storartade musikaliska prestationer, hvilka förhöjde
glansen af den nämnde konungens kröning. Vid detta tillfälle,
hvartill artister kallats från Tyskland, Frankrike och Italien, och
då bl. a. Olof Rudbeck d. ä. sjelf föredrog en af honom
komponerad sång accompagnerad af 12 trumpeter och 2 par pukor 1),
hade Vallerius nemligen fått i uppdrag att till en aria ombilda
de gamla versifierade böner, som med början »det Deus Regi nostro»
plägade vid kröningar sjungas; denna aria framstälde enligt
Upmarck figurligt, huru alla Europas folkslag och nationer bringade
konungen sin hyllning.
Säkerligen medverkade Vallerius äfven vid firandet af Upsala
Mötes jubelfest 25 Febr.—20 Mars 1693, der det musicerades före
och efter hvar oration eller disputation samt dessutom särskildt
vid teologie doktorspromotionen fredagen d. 3 Mars. Vid detta
som vid andra tillfällen samarbetade V. nog med sin gamle
gynnare O1. Rudbeck 2). Tillsammans fingo ju också, såsom vi sett,
dessa båda, den forne läraren och lärjungen, i uppdrag att utföra
det vigtigaste musikverk, som under denna tid sattes i gång:
arrangerandet af melodierna till den allmänt påbjudna psalmboken;
men då synes den förres krafter eller tid icke längre räckt till,
1) Finnes enligt Höijer i kgl. Operans bibliotek.
2) Ett dylikt tillfälle var sannolikt då den afhållne Universitetskanslern och
store bildningsvännen M. G. De la Gardie begrafdes: Vallerius skref då en
sorgekantat, som af Upmarck jemföres med Orpheus’ ur dödens dvala väckande musik;
och Rudbeck hade åtminstone fått i uppdrag att sätta tonen till en af De la Gardie
i lifstiden skrifven parafras af Davids 25 psalm. Kanske gick det här som vid
koralerna att den förre fick utföra nästan hela arbetet. Vid en annan
sorgegudstjenst, hvarom Biogr. Lex. b. XV s. 175 berättar, öfver prof. A. Spole 1699,
komponerade V. en psalm, som utkom med tryckt melodi: "O sälla själ! Vi kunna knappt
försvara etc.".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
