Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Heysig-Ridderstjerna. II. [Forts, från Samlaren X]. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Heysig-Eidderstjerna. 87
Den vänlighet, som Dietrich von Stade sålunda visade honom
både genom besök och bref, utgjorde ock en af de få
ljuspunkterna i hans lif under »den swåra wintern» då han enligt sina egna
ord: »måste utstå mycken bedröfwelse och margehanda sjukliga anstötar,
hafwandes den ena olyckan rakt den andra handen och således hållit mig
uthi et stadigtwarande beklageligit tilstånd».
Nedtryckt af sjuklighet och bekymmer anropar han i bref af
d. 26 April 1695 konungen om hjälp till att kunna följa läkarnes
ordinationer att besöka »de warma baden, till hwilkas brukande iag
fattige Lazarus dock icke kan komma uthan E. K. M:ts nådigste och
mildaste hielp med några medels begåfwande til at fortsättia resan och
til at kunna winna en fullkomblig helsa». Om han erhölle ett
gunstigt svar på sin anhållan, ämnade han i Maj resa till någon
badort, där han hoppades återvinna hälsa och krafter, som skulle
tillåta honom att sedermera »bevista campagnen». Den långvariga
sjukligheten och hans nödställda belägenhet väckte åter till lif
hans forna mjältsjuka drömmar om »IRenæus den Förfölgde i
Swea-land» och kom honom att klaga »mine Patroner och förmän äro mot
mig hårda och obarmhertige, icke williandes hoos E. K. M:t tala något
för mig till någon min widare befordran» men »E. K. M:t hafwer med
dess gifmildhet satt mig uthi min frihet, frälsat mig ifrån månge mine
hätske förfölliare och nu wäntar iag deruppå at E. K. M:t skänker mig
mit lif och helsa». Hoppet om hälsans återvinnande framlyser
äfven i brefvets slutord: »Den store Guden, som regerar konungarnes
hiertan som wattuströmmar och leder dem hwart han will, han wille nu
ock röra E. K. M:ts milda hierta och beweka det til nåd och
barmhertighet mot mig, at iag uthi detta mitt trångmål och nödtorftighet med
E. K. M:ts mildhet må blifwa hulpen til at fortsättia min resa, återwinna
min förlorade helsa och skaffa mig wijdare förfarenhet til at giöra E. K.
M:t i framtiden gode och nyttige tienster, uthi denna önskning stannar
iag och förblifwer intil min sidsta dödsstund E. K. M:ts allerunderdånigst
tropligtigigste undersåte och tienare».
Denna förhoppning om en värksam framtid i fäderneslandets
tjenst blef ej förvärkligad, Hans dödsstund kom förr än han själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
