Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första reformationsskrifter och deras författare. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Våra första reformationsskrifter och deras författare.
Een vnderwijsning huruledhes man schal haffua ååminnelse
wtaff wår herres pino och dödh,
Een vthlegning påå the siw psalmer.
Som man ser, är det en ganska rikhaltig lärobok och som
delvis innehåller detsamma som en katekes i våra dagar, fastän
den ej har den kateketiska formen. Den har hittils alltid
tillskrifvits Olavus Petri och äfven prof. Schück säger, att den nästan
säkert är af honom. Efter någon undersökning af dess innehåll
och språk måste jag dock som min bestämda åsigt uttala, att den
svårligen kan vara af Olavus Petri. Tonen i denna bok är ej
reformatorns, det herskar ej i densamma en af försigtighet dämpad
glöd, utan den som talar till oss är snarare en sanningsälskande
man, hvilken tviflar på, att allt är som det borde vara och som
besjälas snarare af ifver att hjälpa det gamla än att stjälpa det.
Det är för de redan befintliga katolska presterna han skrifver och
för att dessa skola kunna bättre fylla sitt värf som
församlingslärare. Det reformatoriska i boken är så föga framträdande, att
det endast genom ett ytterst noggrant genomläsande kan framletas.
Hvad som behöfver bevisas är således först och främst, att den
ifrågavarande boken är en reformationsskrift.
Till en början ha vi då att observera ett par anspelningar
på den förestående öfversättningen af nya testamentet, dels det i
slutet afskriften förekommande, direkta uttalandet: »hwilken scrifft
besynnerligha thz nyia testamentit tw och näst gudz hielp få schal
på wårt swenskt mål innan en kort tijdh,» dels en passage på
annat ställe i boken. Där heter det: »såådana predican och anskrij
är thet scrifften kallat ewangelium thet är itt gott bodhskap.» Denna
öfversättning af evangelium med ’anskri’ är i ögonen fallande; den
träffas nu emellertid äfven i It allmennelighit förspråk’ till nya
testamentet och utgör en öfversättning från Luthers på motsvarande
ställe i den tyska texten använda ord: ’gesehrey’. En annan
omständighet, som tyder på sambandet mellan denna skrift och nya
testamentets öfvers. är; att Romarbrefvet citeras »Pauli breff till
the Romerske», hvilket tydligen skett genom inverkan af tyskans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
