Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första reformationsskrifter och deras författare. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Våra första reformationsskrifter och deras författare. *
til åth föracta thz, vtan see vpåå the fåå oord, som j bredderna
stå för ty the wijsa tijt i then helgha serifft, ther såådant alt
klar-ligha bewijsas.»
Om vi antaga, att Laurentius Andreæ författat ’Een nyttugh
wnderwijsning’, hur ställer sig då saken för honom med afseende
på innehåll och språk? Ja, han var en äldre man, uppfostrad i
och vand vid den katolska läran, och var nog ej heller, åtminstone
i början, ehuru varmt tillgifven Luthers lära och en sann
beundrare af dennes mäktiga gestalt, i så hög grad konfessionel
reformator som Olavus. Moderationen blir således hos honom lätt
förklarlig, och hvad språket beträffar så veta vi ju också, att han
var en äldre man, som då han i denna skrift kanske ej hade
några yngre och modernare förebilder att sluta sig till, naturligtvis
kom att få ett språk, som i några afseenden ser ålderdomligare ut
än hvad som blir vanligt i följande tryckta skrifter. För resten
är det i en del afseenden rätt modernt, så att det är en slitning
i det mellan nytt och gammalt. Af Laurentius Andreæ ha vi tyvärr
endast en bekant skrift att jämföra med och den är helt kort, det
är ’Een kort underwisning om trona och godha gerningar’
Stocholm 1528. Schück säger i sin literaturhistoria, att den är utan
egentlig själfständighet och röjer ej Olavus Petris’ strängt
lutherska uppfattning. Den förra delen af detta omdöme skall jag
gå in på, emedan skriften till största delen är hemtad ur
förespråket till romarbrefvet, men den senare delen kan jag ej sluta
mig till, då Laurentius Andreæ sålunda på det närmaste, stundom
rent af ordagrant följer Luthers egna ord. Denna skrift, som, det
skall icke nekas, äfven den erbjuder väsentliga olikheter i språk
med ’Een nyttugh wnderwijsning’ ligger dock i afseende härpå
närmare det sistnämda arbetet än hvad Olavus Petris’ skrifter göra.
Så t. ex. svara 34 -ug mot 14 -ig förutom 6 ’salug’ mot 3 ’salig7.
’Paulus’ har denna form 4 gånger mot två gånger TåueP.
Ännu en omständighet, som möjligen kunde tala för Laurentius
Andreæ, vill jag anföra. Jag vidfogar härför en jämförelse mellan
några olika från våra första reformationsskrifter hemtade
formuleringar af de tio budorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
