Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första reformationsskrifter och deras författare. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra första reformationsskrifter och deras författare. 63
med än må förhålla sig, så är det då åtminstone fullt säkert, att
nya testamentets språk är högst väsentligt olika Olavus Petris
språk, sådant detta framträder i och med 1527 års början och
sådant det sedan i allt väsentligt fortfar att vara. I sina sista alster
har han väl något låtit påverka sig af skrifsättet i 1542 års bibel,
men annars förmärkas inga sådana språng som det synnerligen
stora mellan nya testamentets språkbruk och Olavus’ språk 1527.
Man får väl kanske ej helt och hållet utesluta tanken på att en
afsigtligt arkaiserande tendens kan hafva gjort sig gällande vid
öfversättningen, ehuru jag ej är böjd att tillerkänna denna hypotes
synnerlig betydelse. I flere fall räcker den dessutom alldeles icke
till som förklaringsgrund, och i ;Een nyttugh wnderwijsning’, där
vi ej kunna förutsätta,,en sådan tendens, finna vi en ganska
likartad språkbehandling.
Om vi nu jämföra Laurentius Andreæs lilla skrift ’Orn troona
och godha gerningar’ med nya testamentet, så måste erkännas, att
saken ej ställer sig synnerligen mycket förmånligare för honom.
Men dels är jämförelsematerialet för litet för att man skulle våga
något bestämdt omdöme, dels kan mycket väl Laurentius Andreæ
hafva i språkligt afseende låtit påverka sig af Olavus. Då nya
testamentet utkom, fans för Laurentius inga bättre mönster, efter
hvilka han kunde bilda sig. Den yngre Olavus har då enligt min
åsigt varit djärfvare och för honom torde nog talspråket hafva
varit i åtminstone något högre grad den norm, som han följt ända
från början af sitt författareskap.
Ett bevis för att Olavus Petri och ej Laurentius Andreæ
öfversatt nya testamentet finner Schück i den olika ställning de skulle
hafva intagit till förhållandet mellan tron och gärningarna. För
denna fråga var äktheten eller falskheten af Jacobs epistel af stor
vikt. »Laurentius», säger Schück, »betviflar aldrig epistelns äkthet;
i stället går hans lilla traktat (om troona och godha gerningar)
ut på att tolka denna i evangelisk anda....... På ett
fullkomligt olika sätt yttrar sig öfversättaren af Thet Nyia
Testa-rnentit ..... Och samma ståndpunkt intages af Olavus Petri.
Samlaren XIV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
