Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Jubelfesten 1693.
lemnade och nu uti Bibliothecæ publicæ gömmor skola varda anammade,
angäende then A:o 1693 uti Upsala förlupne Doctorats acten, och
Celebrerade Jubelfäst»? Af dessa 14 medföljande, nedan vidare behandlade
orationer, angifves (af en senare antecknare, And. Palmroot) O. Rudbecks
båda tal vid promotionen jemte Micranders äfvensom ett tal af Lagerlööf
och en »Oratio incerti auctoris» vara försvunne; »ordsaken till dhen
förenämnde defect förmenas wara Sal. H. Prof. Eenberg». Det sistnämnda
talet, om hvars förf. mera här nedan, finnes emellertid nu i bundten.
(g) Berättelse om 1693 års Jubilœum i Upsala utdragen af det
Hög-toördige Pr aste-Ståndets wid 1789 års Riksdag til Kongl. Maj:t afgifne
underdåniga betänkande om det til 1793 utsatta Jubilœum, i Wallqvists Eccl.
Samlingar mo 64 (s. 206 —13), der i en not anmärkes »efter Conceptet
i Präste-Ståndets Archiwe»; originalet, som synes grunda sig på (a) och
(b), finnes nu i Riksarkivet.
(h) Kort utkast till Konung Carl den Xhtes Historia, i anledning af
de under hans regering slagne skådepenningar, utg. 1781 (af Carl
Reinhold Berch).
Fast och enhetligt i yttre som i inre hänseende hade Sverige
blifvit under konung Carl XI.s kraftfulla styrelse. Med
tillfredsställelse kunde den store organisatorn blicka tillbaka på det
arbete, som var utfördt äfven på det andliga verksamhetsfältet, vid
den tid, då man skulle bereda sig att fira 100-årsminnet af den
Lutherska lärans »conservation» och befrielse från insmugna
villomeningar genom Upsala Mötes förhandlingar och beslut d. 25
Februari—20 Mars 1593. Vi hafva intet skäl att betvifla, att
konungens hjerta uppriktigt gladde sig vid tanken härpå, framför allt
för sakens skull, då ju den rena Evangeliska lärans stadfästande
och enheten i bekännelsen icke kunde annat än bereda hans folk
lycka; ödmjukt tackade han nog i sitt hjerta och med sina
läppar Gud, som bevisat så mycken nåd mot Svea folk och som äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
