Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 69
nungen den 22 Juli samma år gaf åt handboken sin stadfästelse.
Samma år hade också i Januari den nya skolordningen utkommit.
På alla håll ingrep således konungen och sörjde för alla
undersåtares andliga behof. Prestbildningen höjdes genom större
fordringar och ökade prof; understöd och stipendier lemnades också
till studier inom och utom riket; och särskildt de lägre presternas,
liksom skollärarnes, aflöning blef förbättrad. Stora kraf stälde
konungen på dem, men så uppmuntrade han dem också på allt sätt
och förskaffade deras embete anseende och aktning.
Jubelfesthistorien lemnar äfven bevis härpå. I konungen hade presterskapet
sitt bästa stöd för upprätthållandet af lärans helgd och kyrkans
tal om festen i Upsala 1693: A clero quidem, magnam partem, undique jam
congre-gato, in publicum aliquid esse consultum, Acta non tradunt (obs.!); dubitare
tamen non licet, quin in votis, haut tacitis utique, novus præsertim Rituum
Codex, Liber Hymnorum et S. Bibliorum versio omendatior fuerit: id quod Regi
deinde hæc, inter alia, consilia sine dubio subministravit, ex qvorum præscripto,
Ritualis Liber Novus a 1693, novus Liber llymnorum a 1695 et S. Bibliorum
editio nova et castigatior a 1703 prodiere». Om dessa förmenta förhandlingar
i Upsala 1693 nämner den samvetsgranne Anjou intet; ej heller omtalar Tottie,
som i sitt arbete »Jesper Svedbergs lif och verksamhet» I. sid. 177 ff. genomgår
handbokens tillkomst, någon sådan allmännare, vid jubelfesten skeende
granskning. Uppgiften att presterskapet genom deputerade, såsom till ett kyrkomöte,
skulle samlats i Upsala vid jubelfesten ]693, måste anses fullständigt gripen ur
luften. Så synnerligen många främmande prester, utom de blifvande teologie
doktorerna, väntade man icke till Upsala; detta framgår bland annat af
beräkningarne för konungens stora middag i Upsala (hvarom mera här nedan), som
icke upptaga mer än tre sådana. Det var icke heller i konungens smak att
låta en större församling diskutera administrativa åtgärder. Innan någon
vigtigare stadga utfärdades, lät han dock vanligen, och särdeles i kyrkliga ting,
först höra myndigheter och embetsmän, utom det att särskilda kommitéer
tillsattes; ja man fick till och med fritt och på eget bevåg hos Carl XI anmäla
sin mening, såsom t. ex. den Gamla Psalmbokens historia visar. — Strax före
jubelfesten hade ju en kommission för handboken sammanträdt i Stockholm ;
och troligt är äfven, såsom i texten framstälts som en möjlighet, att de i
Upsala för jubelfesten församlade biskoparne och andra teologer fingo se det utarbetade
handboksförslaget, och t. o. m. att detta lemnades enskildt till en och annan
för inhämtande af hans mening — men icke till allmän granskning. Att så
icke blott kunde varit förhållandet med handboken, utan äfven med åtminstone
ett af de båda återstående kyrkliga arbetena, synes framgå af det förhållandet,
att Haqvin Spegels »memorial angående bibeleditionerna» är dateradt Upsala
Mars 1693 (finnes i fol. N:o 11 bland Wexiö Gymnasii-Biblioteks handskrifter).
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
