- Project Runeberg -  Samlaren / Fjortonde årgången. 1893 /
70

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70 Jubelfesten 1693.

tukt. Öfver söndagens värdiga firande vakade han, som bekant,
med strängbet. Genom bibelförklaringar, katekes- och husförhör
underlättades möjligheten för alla att sjelfva tillegna sig
salighetslärans grunddrag; och hela landets ungdom lärde sig läsa i bok.
Och icke blott för de svenska och tyska församlingarna sörjdes
genom lärare och läroböcker; också de finska, lappska och
estniska blefvo härmed försedde; och till de mest aflägsna, för
kristendomen mest främmande bygder utsändes missionärer, hvarjemte
den gamla svenska kolonien i Amerika fick predikanter sig
till-skickade. Sträng som hela tidehvarfvet i religiöst hänseende
vakade konungen öfver att inga kätterska meningar eller »förföriska
böcker» fingo insmyga sig i riket, som en senare biograf (h) om
honom yttrar: »Han lät genom sina Theologos dämpa nyheter och
ovarsamme ordasätt ibland de Lärande. Främmande
religions-öfningar, som icke hade skydd uti Ministrarnes hus, voro alldeles
otillåtelige; en stränghet, som sednare och mera eftergifva tider
hafva räknat honom till last, ehuruväl han aldrig tvingade någons
samvete ibland dem, som i späkt lefva ville, utan allenast drog
en skälig misstanka till främmande Lärare, af hvilkas
tilltagsenhet och upväkta oredor i andra Länder man hade haft bedröfveliga
vedermälen».

Väl hade konungen sålunda varit trogen Upsala Mötes
grundsatser och han hade mer än någon annan rättighet att fira dess
jubelfest och fröjdas deröfver. Ej under derför att han ville att
»dervid alt skall prächtigt tillgå», såsom Upsala Konsistorium skref1)
till Dorpts och Greifswalds akademier, hvilka förfrågat sig om
anstalterna till jubelfesten. Tidigt hade konungen varit betänkt på
uppgörande af förslag härtill, hvarom vi nu närmast skola berätta.

Nästan som en lycklig tillfällighet berättas det att sjelfva
originalet till mötes-beslutet blifvit återfunnet af »Adjutanten vid
Guardiet», Johan Heysig-Ridderstierna, hvilken äfven fått
rätt på en samtida berättelse »af en dher tillstädeswarande

1) Den 13 Januari 1693; ur Upsala Akademis Conceptbok, i afskrift
benäget meddeladt af Bibl. Annerstedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1893/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free