Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 73
gelsedagarne, den 28 April, den 16 Juni, den 14 Juli och den 11
Augusti (c). På jubeldagen voro dock inga nya texter påbjudna,
utan skulle man följa fastlagssöndagens vanliga, Luc. 18 kap.
31—43 v., hvilken, med sin berättelse om huru Jesus förespår sitt
lidande och huru Han botar den blinde vid vägen till Jericho,
erbjöd tillfälle nog till utveckling af dagens betydelse.
Till vägledning för predikanterna hade utgifvits en
Dis-positio Homiletica (1 ark 4:0), hvars »parasceve», efter Herrans ord
i Davids 12 ps. 6 v., berör hans kraftiga hjelpsändning till den
svenska kyrkan för 100 år sedan »att man frijmodeliga Lähra
skall». I »exordiet» påpekas, enligt Ebr. 10 kap. 8—10 v., att
Jesu Kristi kropps offer hade upphäft allt hedniskt offrande,
hvarför man äfven måste förkasta det påfviska messoffret, från hvilket
också Upsala möte åter och för alltid befriat oss. Vid
behandlingen af texten, Luc. 18 kap. 31—43 v., betraktas först »den
evangeliska läran om Kristi offer», hvarvid det origtiga i »liturgien»
framhålles med uttrycken ur Upsala Mötes beslut. Derefter
afhandlas betydelsen af »Guds barmhertighets åkallande», hvilken
katolikerna missförstått, i det att de anropa helgonen som
medlare. Och slutligen förklaras den stora glädjen öfver att, liksom
dagens ljus återgifvits den blinde vid vägen, Evangelii ljus, som
Luther förklarat och som genom konung Gustaf 1 gifvits Sverige,
men omkring 18 år under konung Johan III:s tid varit
förmör-kadt, åter genom Upsala Möte öppnats för fäderneslandet.
Efter predikan skulle uppläsas en Tacksäyelse- och Böne Skrift,
som konungen låtit trycka på svenska och tyska och kringsända
till alla kyrkor1). I denna skrift omtalas först den »Fahra och
Wända», hvaruti »wår Christelige Tro och des Bekännare uti wårt
kära Fädernes Land någre Åhr bart åth i det näst föregående
Se-culo stadde woro», och hvilken genom falske lärare uppkommit
och »detta Rijketz och dess underliggande Länders Inbyggare be-
1) Den svenska versionen är omtryckt i Wallqvists Eccl. Saml. såsom N:o
81; den tyska i Ægid. Strauchs nedan omtalade predikan samt sedermera
flerstädes (jfr. Warmholtz Biblioth. Sv.-Goth. N:o 2,334).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
