Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Jubelfesten 1693.
klageligen söndrade och utmattade; Rättsinnige Lährare uti store
olägenheter brachte och Åhörarena intet mindre svårigheter
påkastade; så att om de beggesides icke med krafft af
Hög-dene hade understödde varit, den rätte Christelige Lähran hade
uthrotat blifwit». Men genom Upsala Mötes religionsförening var
det som för »tvisten och tvedrägten Särnia, godt förstånd och
Eenighet i stället igen inrättades och genom Guds wälsignelse och
Bijstånd allt sedan intill denna Dagen utan någon synnerlig
Anstöt är bibehållen worden: Alltså hafwe wij stor Orsak öfwer een
så märkelig tijds förlopp oss med hvarandra hierteligen att hugna
och den Högste derföre een innerlig Tacksäijelse hembära». Denna
tacksägelse utföres nu med ord, mest hemtade ur Bibeln och
derefter följer sluteligen en bön att Gud ville »afstyra all kätterisk
willfarande och Förförisk Lähra och bijbehålla sitt allena
Saliggörande ord, hvars Lius han hos oss upptändt hafwer, att det för
oss och ware Efterkommande lysa må till werldenes Anda». —
Efter uppläsandet af denna skrift skulle sjungas den vanliga
tacksägelsepsalmen »O Gud wij lofwe tig («Herr Gott dich loben wir»).
Den 26 Februari 1693 var i Stockholm en verklig nordisk
vinterdag med snö på marken och is på vattnen (d). Solen sken
från en klar himmel, som hela dagen var »gantz schön und
troc-ken» (c). En mängd menniskor voro i rörelse under det att det
ringdes högtidligen med alla kyrkklockor, hvarmed nästan hela
dagen fortsattes (c). I den rikt utsirade slottskyrkan församlade
sig hofvet, de höga riksembetsmännen, de flesta kungl, råden »och
andre förnähme ministrar». »Hennes Majestät regerande
Drottningen var intet med, emedan hon var opasslig» skrifver
konungen i sin almanacha (a); men han var der och
riksenkedrottningen, arfprinsen Carl, prinsessorna Hedvig Sophia och Ulrica Eleonora
samt hertig Adolf Johans döttrar Catharina och Maria och derjemte
prins Fredrik af Holstein, konungens nära frände och Hedvig
Sophias blifvande make. Den högtidliga predikan hölls af öfverhof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
