Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 75
predikanten, Mag. Jöran Wallin, som skulle blifva en af de nya
teologie doktorerna vid promotionen i Upsala.
Den ståtligaste af de predikningar, som man denna dag kunde
höra i Stockholm, var kanske den, som hölls i Tyska kyrkan af dess
pastor, Mag. Ægidius Strauch1). Efter en »Vorbereitung» med
utgång från Deboras lofsång, som det år 1593 befriade Sverige
på sig kunde tillämpa, påpekade predikanten i sin »Eingang» af
huru mycket större betydelse lutheranernas jubelfester vore än
romarnes och katolikernas, hvilka senare karakteriserades såsom
blott för vinnings skull påbjudna. »Det genom evangelii ljus klart
upplysta Sverige» tog han derför till ämne. I anledning afdagens
text blef dess första afdelning »des Leidens Christi Nutzbarkeit»,
hvari, under polemik mot den katolska läran särskildt rörande
Mariæ förböns nödvändighet och traditionens betydelse, predikanten
försvarade den lutherska, som endast hade en ny bekännelse (den
Augsburgiska), icke en ny tro, utan den gamla apostoliska.
Polemiken upptogs äfven, naturligt nog, i den andra afdelningen »von
1) Denna predikan var också den enda, som trycktes, och utgafs på fleras
begäran med titel: Das durch dos Lidit des Evangellii Hell-erleuchtete Schweden,
Stockholm 4:o 14 ark. Främst sitter ett osigneradt kopparstick, som under en
öfverskrift »Post nubiia clarior» framställer jordgloben sväfvande i rymden,
belyst af solen (längst uppe till höger), hvars strålar genom sig skingrande
moln falla ned på Sverige, öfver hvilket glänser ett C XI, omgifvet af tre
kronor. I den långa dedikationen till konungen utvecklar Strauch psalmistens ord
om konungarne såsom »gudar», hvilka ord särskildt skola hänföra sig till den
konungarne åliggande omsorgen om religionen. — Enligt Lüdeckes »Utdrag ur
Stockholms Stadskonsistorii Protokoller och akter 1595—1699», 1 vol. fol. i Kongl.
Biblioteket, fick Strauch, såsom bibliotekarien H. Wieselgren benäget meddelat,
den 22 Mars 1693 tillstånd trycka sin jubelfestpredikan, sedan kyrkoherden J.
Vult (den bekante psalmförfattaren) censurerat den samma. Detta anmälde sig
Vult den 10 Maj s. å. hafva gjort, tillstyrkande predikans tryckning både
på svenska och tyska. Den tyckes emellertid endast hafva utkommit på det
senare språket. — Af samma »Utdrag» finner man, att icke förr än den 8
Februari K. Maj:ts bref om jubelfesten i Stadskonsistoriet meddelades; och vidare
att den 22 s. m. Ridderstiernas relation om förhandlingarna vid Upsala Möte
»uppwistes» hvarjemte pastores då förenade sig om psalmers och texters
disposition till söndagens predikan, »præses [pastor primarius Iser] berättade att
han får försteg framför domprosten i Upsala vid blifvande Theologie
Doctors-promotionen» — en tydligen för hela konsistoriet vigtig etikettsfråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
