Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 85
nande äfven de om kyrkan förtjente män, som då skulle blifva
doktorer, dels ock till utn. biskopen P. Rudbeck1), teologiska
fakultetens senior, som skulle stanna i Upsala till Maj månad, att
dervid fungera som promotor. Upsala akademis konsistorium hade
ock fått befallning inkomma med närmare förslag till
festligheternas firande; och detta förslag blef också i hufvuddragen följdt2).
På fastlagssöndagen hade utkommit tvenne program (i
patent-fol.), det ena utgifvet af akademiens n. v. rektor, teol. prof.
Jesper Swedberg med tillkännagifvande af alla veckans förestående
högtidligheter, och det andra af P. Rudbeck, som inbjöd till sin
oration på tisdagen. Det senare är märkligt, enär utgifvaren efteråt
(under ett streck) tillagt en maning att nu »dicat laicus cum clero:
Lofwer Herren alle Hedningar ok priser honom alt (Swea) Folk,
ty hans Nåd ok Sanning är ok wäldig (utbredd, befästad och fast
1) Brefvet till Rudbeck är aftryckt hos Lönbom: »Handl, till Konung Carl
XI:s Historia» VI s. 103 ff., liksom tvenne bref till kansleren. I det första af
dessa nämnes såsom blifvande teologie doktorer, utom Spegel, Carlsson,
Wiræ-nius, Papke, Schütte, Broman, Steuchius, Kolmodin och Micrander, äfven
prof-Schüfcz samt biskop Carlberg, såvida denne senare icke blefve teol. doktor i
Tyskland förut. Han liksom Schutz och Carlsson hade neml. fullgjort profven för
teol. doktors-graden (voro teol. licentiater), de öfriga hade visserligen icke detta,
men befriades derifrån »alldenstund deras gåfvor dessutom nogsamt kunnoge och
bepröfvade äro» (denna svenska sed, att konungen utnämner teol. doktorer utan
prof har ju sedan alltjemt bibehållit sig). I det senare brefvet, skrifvet,
egendomligt nog, samma dag som det förra, befalles att doktorsantalet skulle ökas
med Walin och Iser. Sedermera tillkommo de utomsvenska superintendenterna.
2) Jfr. det ofvan s. 70 nämnda brefvet till akademierna i Dorpt orh
Greifswald af d. 13 Jan. 1693 (der bland promovendi Carlberg och Schutz
reservationsvis omtalas samt Fischer, Baudevin och Brever såsom »nyligen tillkomne»,
men ännu icke Soleman omnämnes). Man hade föreslagit att festligheterna
skulle afslutas på torsdagen med promotionen, sedan en teolog [Rudbeck] och
två filosofer orerat, den ene prose [Lagerlööf] den andra ligate [Forelius]. Om
konungen ville hafva flera orationer, då promotionen kunde uppskjutas en eller
annan dag, skulle en orera på grekiska [Norrman] och en af K, M:ts
stipendiater på latin [Palmrooth]. Man trodde att konungen valde det förra, kortare
förslaget, enär, utom andra, äfven båda drottningarna väntades. (Nu kommo
dessa emellertid icke — drottningen-gemålens sjukdom tilltog allt mer och mer
— och konungen lät både de nämnde och ännu flera orera) Konungen hade
lofvat bestå promotionskostnaden och skulle gifva middag på Slottet; och då
han ville att det skulle »prächtigt tillgå», hade man »oförgripeligen upsat. att
så wäll wid alla orationerna, som sielfwa promotionen hållas en braf music».
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
