Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 93
som promotor. Han genomgick alla föregående teologie
doktors-promotioner i Sverige från år 1617, då denna titel först utdelades
hos oss, t. o. m. år 1675 (vid kröningen), under hvilken tid summa
30 teologie doktorer promoverats i Upsala, bland dem promotor
sjelf (år 1667) tillsammans med sina två bröder Nils och Johan.
Den närvarande promotionen vore dock mera lysande än någon
af de föregående. Nu ålåge det promotor hålla det öfliga
inledningsföredraget, och detta skulle behandla en fråga, som mycket
sysselsatte tiden: An foodie non minus pro certo asserenda et
ad-struenda quam optanda et expectanda sperandaque sit, solennis,
illu-stris et universalis, et quidem simultanea et quidem in signum extantis
extremt judicii ad Ecclesiam Christianam Judceorum conversio.
Romarebrefvets 11 kap. 7 v. (om Israel, som får utkårelsen) hade
varit Erisäpplet. Betydelsen af ordet »plenitudo gentium» vore ock
synnerligen omtvistad. Detta uttryck finge dock icke tydas såsom
»alla folk», utan såsom »ett ofantligt antal af de hedniska folken»;
och med »hela Israel» menades den rätta Israel eller »insignis
quædam Iudaicæ gentis multitudo». En fullständig omvändelse af
judarne kunde man tyvärr icke hoppas, en mening, som äfven
Luther delade.
Nu skulle promotor erhålla »venia creandi», och denna gafs å
konungens vägnar af kansleren grefve Bengt Oxenstierna, som
»för konungen träder på trappan af bräder Ett steg eller två»,
såsom Olof Rudbeck d. y. sjöng. Hans oration väckte allmän
beundran såsom särdeles »härlig och prydlig»1), den utgafs senare i
liksom afskriften af Rudbecks senare tal och af Micranders. Dessa saknas
emellertid numera i bundten (/).
1) Gerdes talar (c) om Oxenstiernas »erleutete Wolredenheit» och den
»heroische Weisheit und von unser Art gantz entfernete incomparable zierde»,
med hvilken han talade »von dem pouvoir der Religion über die Gemüther der
Menschen». Olof Rudbeck d. y. egnar i sitt qväde, hvarom mera nedan, åt
Oxenstiernas tal mesta uppmärksamheten i hela festbeskrifningen: Han wijste
så boija, Nu sänckia, nu höja Sitt tal utan feel ... Ja tungan så röra, At
hwem det fick böra, Måst gie honom prijs». Talet, som upptager 10 blad 4:o,
finnes i Palmsk. (b) äfven i en något afvikande afskrift samt i en svensk
öfversättning, som af förf. synes vara föranstaltad för öfverlemnande till K. M:t.
I texten följa vi denna sistnämnda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
