Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jubelfesten 1693. 95
särskildt1), liksom han omtalade att konungen tillernat samma
heder åt prof. Henr. Schutz, som likväl, innan detta blef bekant,
låtit promovera sig i Tübingen. Slutligen uppmanade Rudbeck
teol. adjunkten Mag. Daniel Djurberg att framställa doktors
frågan, som primus af de promoverade, biskop H. Spegel, skulle
besvara — »Esto Domine Doctor . . . noster Oedipus» — hvarefter
prof. Micrander skulle framföra tacksam hetsbetygelserna. »Atque
sic terminus erit Illustris hujus actus Doctoralis. HH a. i. e. Deo
Ter O. M., qui regnat sine termino, qui omnia determinat et
terminorum omnibus imponit, sit Gloria, Virtus, Potestas, Honor
sine termino, i. e. a nunc usque ad numquam terminanda Secula.
Amen. Amen».
Magisterfrågan handlade om concordia spirüualis expectare
pos-sit inter Luihericos, JPontificios et Calvinianos d. v. s. helt enkelt
om synkretismens möjlighet, en fråga, som ju förut under
århundradet framkallat mycken oro. Daniel Diurberg, som nyligen
hemkommit från en studieresa (d)9 utvecklade »wackert, ja ej utan
största beröm» (é) en kort historik af frågan och framstälde
ganska skarpsinnigt och med stöd af väl valda bibelspråk, huru
»mo-derati Theologi» af alla partier skulle kunna sammankomma och
föreslå »veram fidem et pietatem ipsis Scripturæ verbis», så att en
allmän trosfred och samdrägt åstadkommes. Det skulle blifva ett
de heligas samfund äfven till det yttre realiseradt: tron på Jesus
och hans efterföljelse vore ju redan gemensamma för hela verldens
fromme; icke vore endast Lutheranerna trogne och helige. Hvarje
kyrka finge göra sina eftergifter, äfven, ehuru minst2), den luther-
1) Enligt Hammarin: »Carlstads stifts Herdaminnen» I, sid. 45, dog B.
den 13 Februari 1693; i not. 2 meddelar förf. att konungens bref till kansleren
af den 21 Februari, hvari denne befalles ombestyra, att den B. tilltänkta nåden
skulle, oaktadt B. var död, »honom till heder vid Promotions-Acten
ihågkommas». Orätt är emellertid att, såsom flerestädes skett, framställa saken såsom
om P. verkligen blef promoverad några veckor efter sin död.
2) Detta har väl föranledt en berättare (d) att på följande sätt omtala
denna del af akten: Diurberg »framstälde en wichtig fråga, om de Catholske
och Calviniske skulle till den Augsburgiska Läran kunna bringas. På hvilken
fråga Biskop Spegel Lärdt och Grundrikt svarade, så att de af den Religio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
