Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 Jubelfesten 1693.
ska (som klarare kunde framställa rättfärdiggörelseläran, mest den
katolska, hvars påfvedöme naturligen måste afskaffas: calvinismen
borde mera hålla sig till den gamla kyrkans tro och mindre till
det naturliga förnuftet. »Sic», slutade Djurberg, vändande sig till
de nya doktorerna, »præsens ætas non modo, verum etiam gråta
posteritas commodo Ecclesiæ a vobis administratæ cum gaudio
sentiet atque enarrabit».
Hvad Spegel härpå skulle svara, var icke svårt att uträkna.
Såsom en stödjepelare för den strängt ortodoxa svenska kyrkan,
måste han förkasta all synkretism1), äfven om han medgaf Cicero
sanningen af ordet »Pacis nomen dulce esse» och möjligen skulle
kunna önska (sperare), men icke vänta (exspectare), en enhet i
religionen2). Stödjande sig enligt tidens sed på lärda citat, som
han hemtade både från kyrkofäderna och nyare ortodoxa teologer,
särdeles sådana som Dannhawer, Hunnius, Carpzow och dylika,
visade han i tio punkter, att lika litet som det någonsin kan blifva
fred mellan Kristus och Belial, lika litet kan man på samma gång
vara Kristi och afgudadyrkares förbundne. Sedan talaren i fjorton
punkter uppräknat Katolikernas och i tretton punkter
Calvinisternas villomeningar, följde naturligen den slutsatsen, att med dylika
ingen andlig förening kunde tänkas. Just denna jubelfest visade
nen [!] närvarande främmande Sänningebud deraf ett särdeles nöje bekomme-».
Det kejserliga, grefve Stahrenberg, gjorde väl icke en så god min, när Spegel
svarade!
1) Vi finna icke att detta tal andas någon särskild bitterhet, som en förf.
(Tottie: »H, Spegel såsom kateket och homilet» s. 111) anmärker derom. Efter
situationen kunde Spegels tal svårligen varit annorlunda. Vida mera hätskt
hade svaret på doktorsfrågan säkerligen blifvit, om en annan teolog, isynnerhet
en från akademien, fått besvara den samma. Spegel kallar visserligen t. ex.
påfven »caput ecclesiæ monstrosum», men ännu starkare uttryck användes i
myckenhet af Forelius o. a. Prof på verklig bitterhet lemnade flera af de tyska
högtidstalarne i dessa dagar, hvilket vi nedan genom några utdrag skola visa.
Spegels tal finnes i bundten (/). i ett exemplar, 51 sidd. 4:o, något skadad af
brand samt i en tydligen derefter gjord (mestadels restaurerad) afskrift i fol.
(17 sidd.). I Kgl. Bibl. finnes talet på svenska (jfr Tottie a. st. s. 110 not. 2).
2) Enligt Gerdes (c) svarade Spegel »seiner Gewonheit nach, das ist, auf
das Solideste und gelahrteste und beweiste mit grosse Kraft dass solches mehr
zu wünschen als zu hoffen sey».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
