Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jubelfesten 1693. Ett bidrag till Storhetstidens kultur- och literaturhistoria. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en allvarlig, djup, välgrundad och för efterverlden tillfredsställande
lösning af religiösa frågor. Tidsandan var i grunden hvarken
kyrklig eller religiös.
Om det religiösa och kyrkliga lifvet nu, när man firar Upsala
Mötes tredje Jubelfest, erbjuder en ljusare anblick än vid den
närmast föregående, är icke här platsen att utreda. Samma arbeten
sysselsätta åter den svenska kyrkan, och åtskilligt mera synes nu
vara uträttadt till jubelfesten än för hundra år sedan.
Kanske kan erinringen om den kristligt fosterländska
hänförelse, den enighet och fasthet, som vid Upsala Mötes första
Jubelfest utmärkte våra fäder, verka uppmuntrande på nutidens slägte ;
och kanske det ännu i dag och för all framtid är sant hvad det
Carolinska ordspråket innebär: »Sveriges lycka är att hafva
blott en konung och en trosbekännelse».
E. Wrangel.
Rättelse.
Sedan ofvanstående uppsats författades hafva senare forskningar till fullo
ådagalagt att det å sid. 70 omnämnda hufvudbrefvet på upsala mötes beslut ej
af Ridderstjerna bragts i dagen, utan sedan länge förvarats i Riksarkivet. Jmfr.
B. Hildebrand: Upsala Mötes Beslut d. 20 Mars 1593. Sthlm 1893 och E.
Lewenhaupt: Samlaren XIV s. 82 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
