Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stafvelseräkning som princip för svensk vers under sextonhundratalet. Af O. Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stafvelseräkning sora princip för svensk vers under sextonhundratalet. 11
ratur öfver hithörande ting utan att lyckas påträffa någon antydan
om, att något liknande kunde uppvisas hos tyska författare, förrän
jag verkligen fann ett exempel uti Scherers Deutsche Studien III1).
Scherer redogör här för ett drama från 1534 om Jacob och
bans söner, hvilket enligt hans hypotes skulle vara författadt af
G. Major och Joachim Greff2). I de delar af dramat, Scherer är
benägen att tillskrifva den senare, äro de kvinligt slutande
verserna behandlade på ett sätt, som är högst egendomligt. »Man
kan tveka, om de skola läsas trokaiskt eller helt barbariskt med
tonen på den sista svaga slutstafvelsen: men i hvarje fall äro
stafvelserna blott räknade, raderna få ej vara längre än de vanliga.
T. ex.
Nicht allein (1. alleine) hast getragen
Sondern yhn auoh läsn zusagen
Das solt vora weib geborn werden
Der erlöat was wer auff erden.
Man kunde anse trokaisk uppläsning för sannolikast, emedan då
antalet onaturliga betoningar förminskades. Men i fall som de
följande synes stafvelsetalet vara hopkommet rent mekaniskt genom
skrifning, och det är knappt tänkbart, att hvarje rimpars andra rad
lästs annorlunda än med upptakt:
Das sein sam gemert solt werden
Wye stern am hyml und sondt der erdn —
Alle volcker sollen werden
Welche seindt auff dem kreis der erdn».
Här hafva vi således ett motstycke till Messenius’ metrik, dock
med den skilnaden, att den nyssnämde icke tillåter sig den i
ofvan anförda exempel förekommande våldsamma
sammandragningen i själfva rimmet för att hålla sig inom de åtta stafvelserna.
Detta Greiffs manér visar sig äfven i hans öfriga dramer, såväl de,
1) I Sitzungs-Berichte der Wiener Akad. Hist. Phil. Classe Bd. 90.
2) Minor, a. a. s. 16 påstår, utan att uppge något skäl, att Greff är
ensam förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
