Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stafvelseräkning som princip för svensk vers under sextonhundratalet. Af O. Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Stafvelseräkning som princip för svensk vers under sextonhundratalet.
som äro senare tryckta, som de tidigare, ehuru där mera
sporadiskt1).
Alldeles enastående är icke Greff, ty jag har anmärkt samma
förhållande hos en annan till Magdeburgerkretsen hörande
dramatiker nämligen Välten Voith2). I dennes båda 1537 tryckta dramer,
Ester och »Ein schön lieblich Spiel, von dem herlichen Ursprunge:
Betrübtem Fal . .. des Menschen», äro de kvinligt slutande verserna
merendels blott 8-stafviga, dock så, att ju mer man närmar sig
slutet, desto vårdslösare blir stafvelseräkningen. I det senare af
de båda skådespelen, hvilket synes vara mest oregelbundet, har
första akten af 41 kvinliga rimpar 34 8-stafviga, resten
7-10-staf-viga; fjerde akten däremot bar af 61 kvinliga rimpar blott 30
8-stafviga och 23, i hvilka den ena versen har 8, den andra 9
stafvelser 3) Det förtjenar kanske att anmärkas, att Voith äfven gjort
sig bekant såsom mästersångare under en senare period af sitt lif.
Det är nu ingalunda säkert eller ens antagligt, att Messenius
rönt direkt inverkan af dessa bredt moraliserande
Magdeburger-dramatiker, men man torde dock vara berättigad att påstå, att
Messenius från Tyskland hämtat principen för sin versbygnad och
sedan själfständigt och framförallt med sträng konsekvens utbildat
och tillämpat densamma.
Hvad beträffar den ofvan vidrörda frågan om, huruvida dessa
syllabiska verser lästes med jambisk betoning eller med sväfvande,
fri rytm, d. v. s. om man betonade
Fäcktá, dansa och annat mehr
(Brasck, Filius Prodigus II: 4)
eller
Fäckta, dansa och annat mehr,
1) Scherer, a. a. s. 219-221. Profbitar ur Greffs spel om uppståndelsen
läsas äfven uti Schnorrs Archiv f. Litteraturgeschichte X: 160 — 168; ur Susanna
hos Pilger, a. a. s. 151 — 152.
2) Bibl. d. liter. Vereins Bd. 170.
3) Egendomligt synes mig, att utgifvaren, H. Holstein, i sin inledning icke
funnit skäl att yttra ett ord om dessa afvikelser från den vanliga metriken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
