Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stafvelseräkning som princip för svensk vers under sextonhundratalet. Af O. Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stafvelseräkning som princip för svensk vers under sextonhundratalet. 17
däremot; de senare åter äro dels 9-stafviga, hvilket ju skulle vara
det naturliga, dels 8-stafviga t. ex.
Bliffuer så aff samma Strijmmar
Jw mehr vplyst alla timmar.
dels blandade. Jag har räknat elfva verspar med kvinliga rim, af
hvilka elfva verser haft nio och lika många åtta stafvelser, — en
oregelbundenhet, som är öfverraskande vid jämförelse med
noggrannheten i de manligt slutande raderna. Detta vacklande gör,
att man ej med säkerhet kan säga, om Torstenius velat följa samma
princip som sedermera Messenius eller icke. I alla händelser är
han en af de tidigaste förkämparne för den syllabiska versen.
Helt och hållet till Messenius sluter sig Gabriel Andreæ
Hel-singius i sitt arbete Pandectæ miraculorum sacræ scripturæ, tryckt
1625. De kvinligt slutande rimparen, här som annars vida
sällsyntare än de manligt slutande, hafva liksom dessa åtta stafvelser,
t. ex.:
Herligt finnes ther beskriffuit,
Huru Gudh sijn Werk haar driffuit.
Eller
Fiortontusen och siwhundra
Förginges i samma plågha.
Rimmen äro, såsom af de sist anförda raderna synes, ingalunda
goda; man påträffar sådana som »Babel — säll», »them — öknen»,
»hade — knorrade» o. s. v. Stafvelserna äro däremot samvetsgrant
räknade. I ett företal till läsaren begagnas strofer, som jämväl
synas bygda på stafvelseräkning och ej på accent, t. ex.:
Konung David / vthi sin tidh /
Haffuer mycket beskriffuit,
Om HErrans Werk / och Vnder stark /
Som Gudh haffuer bedriffuit.
De i strofisk form affattade dikterna äro annars i allmänhet,
medvetet eller omedvetet, bygda på betoning och icke på
stafvelseräkning och detta är regel i egentlig lyrik, medan det däremot
Samlaren XV. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
