Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Versekrig» under frihetstiden. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 »Versekrig» under frihetstiden.
Celsii medutgifvare af Swenska Nitet Anders Hesselius
AmericanüS, en af frihetstidens flitigaste författare, skötte sjelf
några år senare en hel verspolemik. Detta var i anledning af en
i Stockholm 1755 timad skandal1), då nemligen en äkta man blef
ynkligen uppiskad af sin hustru och några dennas väninnor, en
händelse, som utom en störtflod verser framkallade ett drama och
en gravyr. Hesselius uppträdde nu med en dikt Bonde-Marjos
Klagoskrift till Gudinnan Rättwisa, och på denna följde åtminstone
fem svar och nya iulägg i frågan — allesammans, till publikens
förlustande, författade och i tryck utgifna af Hesselius.
Hesselius riktade också, liksom flere andre af tidens
mång-skrifvande poeter, litteraturen om kaffet och om bränvinet eller
rättare om förbudet mot dessa njutningsmedel, hvarom också
versekrig uppstod. Det nationalekonomiska området drogs nemligen nu
in i poesien. Men ännu mera det politiska, och de flesta poetiska
stridsskrifter, som påträffas från frihetstidens senare år, röra
politiken och de politiska personligheterna. Men visserligen voro dessa
polemiska dikter sällan framkallade af andra dikter, utan angrepo
direkt, i form af epigram eller visa, person eller sak. Någon gång
inträffade dock det förra, t. ex. då lagmannen grefve Fredric
Gyllenborg vid tronföljaren Adolf Fredriks intåg i Stockholm
på sitt hus lät uppsätta versifierade inskriptioner, hvarpå skrefs ett
skarpt svar, om det politiska vingleriet, i form af en parodi.
Äfven religiösa förhållanden framkallade då och då versekrig
och det icke blott »prestsatirer», såsom Kruses och Dalins, utan
ock sådana rörande sjelfva läran, detta nemligen under de
pietistiska och herrnhutiska striderna. Men dessa religiöst polemiska
1) Ett versekrig, framkalladt af en annan pikant händelse, enligt uppgift
timad år 1739, finner man ofta återgifvet i frihetstidens visböcker. En grefve,
heter det, skulle gjort en ung flicka ett käiieksanbud med en dikt börjande
Hiertans hierta, hierta lilla, hvilken »flickans egen fader Doctorn sielf, förmedels
brefbärarens owålighet, kom til at beswara» (Nord. 4:o 1141). Å andra ställen
får man veta, att fadren var ingen mindre är Carl XII:s gamle fältpredikant,
hofpredikanten d:r Jöran Nordberg, hvilken gaf grefven en Eeplique i några
arapra strofer på samma (polonäs-)melodi. Härpå följde Duplique och Tripligue
af grefven och doktorn, om man får tro afskrifvaren i Nord. 4:o 1141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
