Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. 61
ten 1850—1865 (sedermera en, två eller tre gånger omtryckta), så
har man anmärkt, att den »bör med stor försigtighet användas».
Denna anmärkning är sann, för så vidt den gäller det
diplomatiskt trogna återgifvandet af folkets ballader och humoriskiska
dikter; men bearbetningarna äro ofta lyckade nog och såsom sångbok
har »Filikromen» varit af vidsträckt både nytta och nöje. Man får
hos A. I. Ståhl åtminstone visorna hela, under det att den med
vida större anspråk uppträdande F. N. Ahlström (»300 nordiska
folkvisor harmoniskt behandlade») blott meddelar första strofen —
ett godt sätt att förderfva vissången, då ju i de flesta fall visornas
innehåll är väsentligt för melodiens riktiga uppfattande och
uppskattande. Ax. I. Ståhls visböcker, som i en mängd upplagor
äro spridda öfver landet, ersätta nu till stor del »positiv-visorna»,
och de göra det väl med sitt i allmänhet goda urval af »folkvisor»
och populära »konstdikter». De fylla derigenom en vigtig mission;
det okontrollerade skillingtrycket bjuder ofta på ganska haltlösa
ting, ehuru någon egentligt dålig, samhällsupplösande eller
omoralisk ton sällan insmyger sig deri. Ståhls lilla visbok är väl den
mest spridda; af hans större samling »Sångstycken» hafva de sista
upplagorna på ett utmärkt sätt redigerats af Birger
Schöldström.
Här kunde också erinras om den från en svensk slägt
härstammande dansken A. P. Berggrens storartade samling
»Folkesange og melodier», en utmärkt källa till jemförelser särskildt i
musikaliskt hänseende. Äfven svenska folkvisor meddelas der med
delvis rätt värdefulla anmärkningar. Det sista (elfte) bandet
innehåller danska sällskapssånger, af hvilka flere öfversatts från svenskan;
dessa äro emellertid hemtade från Åhlströms »Skaldestycken satta
i musik» (1796—1816), hvilka nu till större delen redan äro
förglömda och väl aldrig hafva uppnått någon större popularitet
bland folket.
Genom dessa samlingsverk och visböcker hafva många till stor
del bortglömda visor åter blifvit bekanta för folket. Vanligen
haida skillingtrycket tjenat som mellanhand; i det samma återfinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
