Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. 63
visboken »Skålknallen» (bearbetade) samt i Westgöta
Landsmålsförenings (i Upsala) publikation »Allmogelif»; från Östergötland hade
till Rääfs samlingar en mängd uppteckningar hemtats; från
Södermanland ega vi särskildt goda uppteckningar (af litteratören E.
Öberg och metallarbetaren Eriksson) i de af J. Wahlfisk högst
förtjenstfullt redigerade »Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria» ; från Nerike likaledes i kulturhistoriskt-arkeologiska
arbeten Djurklou och Hofberg; från Wermland, Dalsland och
Dalarne af L. Bergström samt (i resebeskrifningar) af Maximilian
Axelsson. O. s. v. De i Nyland gängse »folkvisorna», förut
delvis offentliggjorda, hafva utgifvits af E. Lagus i publikationen
Nyland III; och från Österbotten har O. Hancken gjort en
vidlyftig samling, på hvilken han blott utgifvit några »Prof» (i Finska
Fornminnesföreningens Tidskrift 1874), men deremot en 1300
nummer omfattande, ehuru högst diffus och derför föga brukbar,
»Förteckning» (h. 1—2. 1874—90)x).
Vi ega således talrika samlingar af visuppteckningar; men
ännu fattas till stor del bearbetningen. Grundtvigs präktiga arbete
1) Endast första raden af visorna meddelas i alfabetisk ordning; och. då
samma visa stundom börjar med »Ack», stundom med »Men» eller »Och», blir
uppställningen icke vägledande. Alla varianter eller uppteckningar af samma
visa från olika håll hopföras icke. De hafva också särskildta nummer; deraf det
stora antalet. De upplysande beteckningarna »gammal» och »ny» äro flerstädes
tydligen orätt anbragta. Likaså författarnamn, som, för så vidt de äro bekanta,
skola meddelas \ liksom i skillinglitteraturen figurerar stundom en eller annan
meddelare af gamla visor såsom författare, t. ex. Er. Eriksson Storsvart vid visan:
»En herrdag i höjden är vorden besluten», hvilken omkring två hundrade år
förekommit i skillingtrycket. En mängd dikter af bekanta skalder sakna
förf.-namn, hvilket äfven då och då inträffar i andra samlingsverk. Så tillhör t. ex.
Isr. Holmström »Klippingshandskar har jag lofva» (n:o 362), C. G.
Cederhielm »Allt hvad sin period» (n;o 636)# Dalin »Födas, gråta, dö och lindas»
(n:o 203) samt »O tysta ensamhet» (n:is 480 och 1136); Bellman »Joachim uti
Babylon» (n:o 999) m. m. fl., fru Lenngren »Den fromma Fru Signil» (mo
658 f.) m. fl.. Valerius »Jag helsar dig fredliga flagga» (n:is 318 och 972), C.
af Kullberg (efter Lewis) »En krigsman så baid och en fröken så grann» (n:is
137 samt 761—764), Nicander »Välkommen, välkommen du klara» (n:o 570)
och »Det hviskar i den stilla dalen» (n:o 683), Böttiger »Tänk någon gång på
den» (n:o 1212) o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
