Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck.
initiativ, som der alltjemt under 1700-talets tre à fyra första
decennier en mängd religiösa och moraliserande visor tillkommo.
I Skåne började nu svenska visor spridas. Från Malmö, som
då och då egde tryckeri, utgingo dock länge äfven danska sådana;
så t. ex. anses den bekanta visan om »Bondestanden och deris
Em-bede: Bonden han agter paa Tiden», vara tryckt der 1665 och
ännu i början af 1700-talet finner man någon gång danska eller
dansk-svenska i det skånska skillingtrycket. I det Haberegerska
tryckeriet, som från Universitetets grundläggning till 1727 florerade
i Lund, några år under Carl XLs tid flyttadt till Malmö, synes
man annars varit mån om att trycka god svenska. Både under
Vitus och Abraham Habereger utgafs rätt mycket vistryck från
Lund, och jemförelsevis mera än under efterträdarne Decreaux och
Berling.
Jemte Stockholm, der under 1700-talet, utom Wernerska
(»Kungliga») tryckeriet, Lars Salvii må omnämnas, och
Linköping, der P. H. Pilecan († 1741) följde i Kemparnes fotspår,
framstodo under frihetstiden i fråga om vistryck Carlskrona och,
något senare, Orebro och Gefle. Från det 1728 upprättade
Amiralitetstryckeriet i Carlskrona utgick t. ex. ett af de första
tryck man känner af Sinclairsvisan. I Örebro började det bekanta
Lindh sk a tryckeriet år 1752 sin verksamhet, och utgåfvos efter
denna tid derifrån en mängd visor. I Gefle anlade C. P.
Sundqvist år 1761 det sedan af hans son C. G. Sundqvist till år 1839
skötta, högt ansedda Sundqvistska tryckeriet. Jemte
Stockholmstryckerierna, och mer än de flesta af dem, var det detta tryckeri,
som spridde Dalins, fru Nordenflychts, Bellmans, fru Lenngrens,
Franzéns och andra våra stora skalders visor bland folket.
Af yngre tryckerier kunna endast få sättas vid sidan om det
Sundqvistska, hvad beträffar producerandet af skillingtryck. Bland
dessa få må först omnämnas det Axmar ska tryckeriet i Falun
(1786—1821), hvars innehafvare också synas sjelfve riktat
skillinglitteraturen med egna alster. Bland Faluns senare boktryckare
förtjena bokbandlanden P. A. Huld ber g (från 1838) och hans när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
