Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid vida mer berömd än Kruse. — Många skalder både före och
efter Broms hafva säkerligen handlat på samma sätt: deras
författarskap har blifvit okändt för efterverlden, men folket sjunger
kanske ännu deras visor.
Emellertid gifva bekante skalders redan bekanta dikter, ända
från Wiwallii tid, tillräckligt många exempel och bevis på vårt
påstående. Man göre sig blott besvär att undersöka visböcker och
skillingtryck! Och det bästa, som folket sjunger, utgöres ännu i
dag, bredvid några spridda rester af de gamla »folkvisorna», af
våra stora skalders dikter. En visbibliografi skulle fullständigt
bekräfta detta. Af en sådan skulle man också kunna se, huru
förvånande snart dessa dikter blifvit folkets egendom. Huru
intressant vore det icke att undersökat, ex. när Bellmans många visor
och skämtskrifter först utkommo bland allmänheten — många
anträffas i skillingtrycket långt innan Fredmans-verken utkommo
samlade — och i hvilken grad och omfattning de bibehållit sig i
folkmunnen! Och på samma sätt kan och bör förfaras med de många
populärblifna dikterna af Dalin, fruarna Nordenflycht och
Lenngren, Franzén, Vallerius, Wallin, Tegnér,
Nicander, Dahlgren, Runeberg, Beskow, Böttiger, von Braun,
Sehlstedt, Wennerberg, Snoilsky, för att icke tala om alla
»dii minores». Detta är en fråga, som man i litteraturhistorien, både
i monografier och i större öfversigter, hittills alltför mycket
förbisett; och dock är det en af de mest vigtiga uppgifterna rörande
kännedomen om litteraturens etnografiska och kulturhistoriska
betydelse denna, att undersöka i huru hög grad våra konstdikter
blifvit folkets visor.
E. Wrangel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
