Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Arvidis Manuductio. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andreas Arvidis Manuductio. 81
i latinska disticha med Horatiansk färgläggning prisar sin
utmärkta och vällärda vän. »Sunt qui» — de finnas, som hafva
åtskilliga fåfängliga nycker och sysselsättningar; om Arvidi deremot
heter det:
Isthæc dum spernit Sveeanæ namque poesis
Author perdoctus, artem animoque colit.
Hercle bonus labor et perplurima coramoda promit,
Quæ laudis studium, fama decusque ciet.
Qui intendit aninmm studijs, doctæque Poesi
Ille sibi immensas conciliabit opes o. s. v.
Laur. Johannes Bodælius1)? tillförordnad lärare vid skolan,
hvilkens poetiska ådra Arvidi också anlitat för exemplet på
alexandrinen i sin Manuductio, lemnar derpå ett svenskt »Oda
Tro-chaica», hvarpå Arvidis vän och svåger, Josias Joseph Fougdonius2)
gifver ett uppbyggligt anagram ur Andreas Arvidis namn, lyktande
med att på alexandriner komplimentera sin svåger som den
»swenska Opitz». Johannes Jonæ3) afslutar samlingen med ett par
latinska disticha.
Arvidis manuductio inledes med ett företal, i hvilket han
redogör för de orsaker, som »bewekt» honom att författa och publicera
sitt verk. Man har — förmenar han — länge väntat, att det
skulle utkomma en handledning för det svenska poeteriet, men de
personer, som egde »sådant förstånd och wetskap», som härför
kräfdes, voro antingen upptagne af andra högre värf, från hvilka
de icke utan »den störste Rijksens Affsaknad» kunde dragas, eller
också hindrade af enskilda bekymmer och omsorger. Här har han
helt säkert tänkt på den lärde Johannes Matthiae, f. d. innehafvare
af Upsala universitets första poetiska lärostol, och Stjernhjelm,
hvilkens dikter han citerar såsom mönster, med samma förkärlek
1) Död som Capellan i Södertelje 1684, har skrifvit tillfällighetsdikter,
men den rondeau (tryckt i Manuductio), som Hammarskjöld och efter honom
Wieselgren tillägga honom, är en ren öfversättning från danskan ur
Ravn-Cor-vinus.
2) Son till den kände psalmförfattaren J. M. F., död ung.
3) Jonas Jonæ? Capellan i Stigtomta, död 1675.
Samlaren XV. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
