- Project Runeberg -  Samlaren / Femtonde årgången. 1894 /
96

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Arvidis Manuductio. Af O. Levertin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språket. Som prof på Arvidis sätt att röra sig på detta rent
metriska område vill jag vidröra några punkter, der han äfven haft
andra källor än Ravn. Om alexandrinen t. ex. kombinerar han
uppgifter från Opitz och Ravn —- versslaget kallas så antingen
derför att Alexandri Magni Historia först skrefs med sådana
verser, eller derför att uppfinnaren hetat så och »varit en Welsk Man».
Sedermera följa de bekanta reglerna för versslaget också hemtade
från samma författare, om manlig cæsur efter sjette stafvelsen,
förbud för cæsurstafvelser att rimma med verssluten, om enjambement,
som tillåtes o. s. v. På samma eklektiska vis hopställer Arvidi
från Opitz och Ravn uppgifterna om sonetten, hvarvid han för
ordets betydelse citerar parlörförfattaren och lexikografen Nathanael
Dhvez (Duezius).

Efter denna afdelning kommer turen till hvad Ravn kallar
»Lyrica Laxior», de daktyliska och anapästiska versformerna. En
särskild utförlig behandling får dervid — som hos Ravn »den
swenske Sapphicum» — den sapphiska versen och hexametern,
»Hexameter Catalecticus fæmininus Heroicus». Detta sista versslag
kallar Arvidi som Ravn Andreanus eller Aroensianus till ära för
Ar-reboe, och han redogör utförligt för dess bildning och regler. Till
sist behandlar Arvidi åtskilliga blandade versformer och
uppehåller sig dervid utförligt vid det af hela renaissancen så älskade,
särskildt genom Ronsard moderna pindariska odet — för hvilket
han efter Ravn och Opitz anför regler. Med några naiva ord om
sin förhoppning att läsarne ej skulle behöfva ångra »then Tijdh/
och the Penningar/ hwilka the vppå thenne Handleedningen
an-wända»; och en förklaring, att alltid förblifva »allom / särdeles och
i synnerheet/ them Swenskälskandom / effter yttersta Förmågo til
Tienst förbunden», lyktar författaren sin poetik, till hvilken som
ett sista appendix följer en kort interpunktionslära.

O. Levertin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1894/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free