Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmus Nyerups svenska brefväxling. Af K. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Rasmus Nyerups svenska brefväxling.
Staffeldt, då det är en skald öfver hvilken efter min tanke, hvilket land
sora hälst hade skjäl att skryta, och det vet jag, att skulle jag för min
nations litteratur ej gjort mera än fästat uppmärksamhet på Schack
Staffeldt, så har jag likväl icke lefvat gagnlöst. Det är sant, han har ej
skrifvit dramer som Oehlenschlæger, men i alla Oehlenschlægers
poemsamlingar har han icke något stycke som går upp mot Juledöd, Tiderne,
Under Lilas Vinduer, Natviolen og Nattergalen, den Vanvittige m. fl. hos
Schack Staffeldt1). Hvad Eahbeck angår, så grundar sig mitt omdöme om
honom på danska auctoriteter, neml. på Baggesen och på författaren af
Eusebius, och ha de bedragit mig så bör jag med skjäl plikta för det
att jag ej gjort mig bättre underrättad. Då jag tyvärr! ej hade hans
skrifter till hands, trodde jag att desse personer skulle vara tillförlitlige
sagesman. Vidkommande Höst deremot tar jag icke ett ord tillbaka. Det
är sant, vid början af detta sekel stod det illa till med vår Litteratur.
Men hvarföre icke säga det, då man ville tala om den? — Hvarföre med
de högsta toner beprisa en litteratur som i sjelfva verket icke var mycket
berömvärd? Ja! hvarföre vilja göra våra minst eminenta rimmare till stora
evigt gällande auctoriteter? Det hade dock kunnat passera om han endast
talat om Kellgren, Franzén, Lidner och Bellman, men rör han ej i hop
dessa med Sjöbergar och Blommar och Gyllenborgar och Nordforssar etc.
ete, och sätter han ej aldra högst upp såsom ett klart skinande ljus Herr
Leopold?
Men ej nog dermed, vid dessas sida låter han ju hela vår vitterhets
plebs, Wallmarker, Walliner, Björkar, Choraer m. fi. i full parad
uppmarschera, under det han antingen helt och hållet glömmer, eller
åtminstone blott med några få snöda ord nämner de få med hvilka vi kunna
skryta, en Thorild, Ehrensvärd, fru Widström. — T genom ett sådant
förfarande hjelper man, inför ett upplyst Publicum, icke opp den sak, man
har den goda afsigten att vilja göra bekant. Och i Grundtvigs
omdöm-men öfver vår Litteratur, i sin Krönika, liksom i de flesta Danska
litteratörers förakt för vår vitterhet, ser man ju frukterna af de Höstiska
bemödanden. Och det är naturligt! då det, som utbasunas som det aldra
förträffligaste, ej håller de första profven, hvad skall man då tänka om
det öfriga ?
1) Hammarsköld var i sitt framhäfvande af Staffeldts förtjänster före sin
tid, hans åsikt har bekräftats af den senare danska litteraturkritiken.
(Lieben-berg utgaf 1839 hans samlade dikter och vann då en större läsekrets för dera.
G. Brandes egnade Schack Staffeldt en essay framför ett 1882 utgifvet urval af
hans dikter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
