Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmus Nyerups svenska brefväxling. Af K. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rasmus Nyerups svenska brefväxling. 133
hade den ännu då icke utskrattade Språk-Akademien för sig, har detta K
dock icke förmått att taga den öfverhand i svenska Rättskrifningen som
de åsyftat. Dessutom ger Bask sig, i sin —jag ville nästan säga blinda
ifver, blott för åtlöjet i vissa fall, som då han talar om Svenskarnes hos
Danskarne gjorda o=rof och en svensk Tidning har också icke underlåtit
att begagna detta tillfälle — och då han meddelar några rader af ett
gammalt Danskt Manuscript för att visa det Danskarne ursprungligen
skrifvit å. För en så grundlig bibliographisk Kännare som Hr Professorn
behöfves visst ingen anmärkning huru litet detta anförda exempel bevisar,
ty om först dessa streck öfver a-tecken äro med sjelfva handskriften
samtidiga — hvilket än ej är bevisadt — så äro dessa ju allmänt kända
tecken för fördubbling af de bokstäfver öfver hvilka de förekomma. Lika
visst är det, att man kan uppvisa Svenska Codices från 1300-talet, der
dylika fördubblingstecken förekomma, som det är det, att i Svenskan, det
ljud som nu tecknas å tecknades aa allt till slutet af 1400-talet. Jag har
äfven läst en åtminstone af Molbechs Motskrifter och jag tycker att han
har de öfvervägande skälen på sin sida, ehuru han också tyckes tagit en
så afgjord lappris sak altför häftigt och derigenom väckt hos den der
Isländske Storskrikaren Repp1), tror jag han heter — den inbillningen att
han väl vore au niveau med honom. Att anse det mera danskt patriotiskt
att skrifva aa än å är visserligen löjligt, då detta påstående för sig och
i dogmatisk gestalt framställes. Likväl har det också behörigen
limite-radt sin gifna plausible sida. Allt hvad en Nation har såsom för sig
characteristiskt, det må framträda i hvilket parti af det offentliga lifvets
yttringar som heldst, måste den omsorgsfullt bevara, om den vill fortfara
att vara sitt ursprungliga sjelf. Det var icke för roskull, som Peter I
och Catharina II ville hafva bort de långa skäggen och den gamla
Stre-litzerdrägten bland sina Ryssar och desse åter satte sig deremot.
Sluteligen må jag nämna att enligt hvad jag experimenterat med
några bekanta, i synnerhet Fruntimmer, hvilka med värma älska den
Danska Litteraturen, en utländing van vid det sedan sekler vanliga danske
staf- och skrifsättet, icke lätt kommer under fund med det raskiskt danska».
För en del upplysningar om danska filosofer tackar
Hammarsköld i bref den 6 Maj sin danske vän. Men med anledning af
något uttalande om H:s »synnerligen gode vän», professor Henrik
Steffens från Breslau, yttrar H.:
1) Thorleifr Gudmundsson Repp, isläodsk litteratör, f. 1794, blef 1823
underbibliotekarie i Edinburgh, återkom 1837 till Danmark, † 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
