Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Bellmansdikten i Danmark.
nära nog en inhemsk författare här i landet, han var i högsta grad
folkkär äfven på denna sidan Öresund.
Skämtdiktarne från slutet af förra seklet, en Wessel, Baggesen,
Eduard Storm, Nils Weyer, så väl som flere af sällskapsvisans
författare, hafva lemnat talrika spår efter sig i vår svenska diktning
under 1790-talet, framför allt i Kellgrens och fru Lenngrens
skaldskap1). Vid inbrytandet af den nya litteraturepoken omkring 1809
kan man påvisa lifliga impulser från danskt håll, särskildt inom
den götiska skolan, hvad forskning och diktning vidkommer2).
Den »nordiska renässansen» är till god del framkallad af en
svallvåg från vårt sydvästra grannland.
Men hafva vi då icke gifvit något i utbyte?
Icke är det många äldre svenska litteraturnamn, som äro kända
hinsidan Öresund.
»Knappt är hans minne kändt på vår nabostrand» sjunger
Nyblom i sin förträffliga dikt om Stjernhjelm. Och som det gått
honom har det gått våra fleste stormän från äldre tider.
Tegnér är nog känd och omdebatterad i Danmark och har
där varit föremål så väl för nedgörande kritik — J. L. Heibergs
— som för den mest moderna litteraturpsykologiska teckningen
(G. Brandes). Men i dansk litteratur har han satt föga språk och
egentligen folkkär är han knappast där, mindre t. o. m. än i
Tyskland.
Men en svensk skald har »slagit igenom» i Danmark och där
blifvit väl så populär som Holberg hos oss; en skald som t. o. m.
lämnat en väsendtlig insats i ett danskt litteraturslag: vådevillen
och sångspelet i detta århundrade.
Det är Bellman. Han skattas där lika högt som här hemma.
Och det har synts mig vara ett icke alldeles oviktigt bidrag till
Bellmansdiktens historia att undersöka dess öden i Danmark.
1) Jmfr förf:s arbete »Anna Maria Lenngren», Stockh. 1887, samt hans
uppsats i tidskriften »Norden»; »A. M. Lenngren och den dansknoraka
skämtdikten.»
2) Jmfr bl. a. förf:s uppsatser »Rasmus Nyerups svenska brefväxling»,
Samlaren 1894 samt »Rasmus Rask och Sverige» i publikationen, »Runa» 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
