Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmansdikten i Banmark. 45
Han berättar i en liten uppsats om musiken till
Fredmanssångerna (i Ny 111. Tidning 1872) att hans närmare kunskap om dem
härrör från 1843, då de utkommo i danskt tryck; han bodde då på
landet, hade god tid och ingen förströelse, kort sagdt: han lärde
både hans texter och melodier utantill från början till slut, utan
att ana att han själf en gång skulle blifva vådevillist. Senare har
väl hans vistelse i Sverige ytterligare befäst Bellmanssympatierna.
Bögli, till hvars sunda och riktiga uppfattning af
Bellmansdikten jag strax skall återkomma, har från denna mottagit desto
starkare impulser, som han i afseende på musikalisk läggning samt
ver-sifikatorisk talang äger frändskap med Bellman och särskildt i att
böja versen efter dansrytm och i förmåga af ymniga rim lärt
mycket af denne. I Böghs vådeviller finner man Bellmansmelodier
ganska rikt begagnade (i Nytaarsnat 1850: Fred. Ep. 73, 36, 38;
Fredin. Sång N:o 6; i Kalifen paa Eventyr: Fred. Ep. 29, 67, 77;
i En lille Datter Fred. Ep. 80; i Jomfruen: Fred. Ep. 16; i
Ridder-ren: Fred. Ep. 57, 11; i Cabinetssekretereren: Fred. Ep. 38; i En
glad Fastelavn: Fred. Ep. 63; i En månd der gaar i Byn: Fred. Ep.
35; i Ballet i Olympen: Fred. Ep. 73, 33, 78; i Et Enfoldigt
Pigebarn Fred. Ep. 18; i O Pepita: Fred. Ep. 32; i Geniet fra
Ods-herred: Fredm. Ep. 39).
Men denna lista antyder blott ofullständigt Bellmans inflytande
på Bögh, detta visar sig fastmer i hela sättet, hvarpå han använder
musiken i sina vådeviller; han har själf uttalat att »den danska
vådevillmusiken äfven där den icke begagnar Bellmanska melodier är
Bellmansk i sin karaktär; våra yngre vådevillister hafva lärt af
Bellman att företrädesvis hämta sina melodier från äldre fransk
musik eller från nyare kompositioner som i stilen sluta sig till
dessa.» Äfven i sin icke-dramatiska visdiktning är Bögh
Bell-manuian.
Betecknande för det anseende Bellmansdikten vid midten af
århundradet åtnjöt inom Danmarks bildade kretsar var att
Köpenhamns universitet år 1849 utsatte som prisämne »Den svenske
Dig-ter Bellmans poetiske Eiendommelighed.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
