Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Bellman såsom skald bedömd af sin samtid.
Hvad Gjörwell, Bergklint och Oxenstierna angår, ställer sig
emellertid saken annorlunda än Fryxell anser.
Det första om Bellman fälda omdöme af Gjörwell, som vi
påträffat, återfinnes i Tidningar om Lärda Saker 1768. Detta år hade,
som nämdt, skaldens öfversättning af Dufours Undervisning
utkommit i ny upplaga. Det sätt, hvarpå denna verkstälts, vann den
redan nu betydande publicistens bifall. Han kallade öfversättaren
»den för sin qvickhet hos oss så bekante Hr Secret. Carl Mich.
Bellman»1). Och 1773 införde han i Nya Allmänna Tidningar
ett sångstycke af honom, dediceradt till Carl Stenborg och
inspi-reradt af dennes ypperliga framställning af Pelées roll.
»Häruppå, yttrade Gjörwell, alluderar sångstycket, författat af wår
al-mänt kände skald för den lätta och fria Poesien.» I samma
tidning för följande år kallas Bellman »wår lycklige skald, som åt
det svenska snillet gör så mycken heder» 2). I »Adressen» 1775 — en
annan af Gjörwells många publikationer — heter han »den muntre
skalden» och på ett annat ställe »den i Skämtsamma Dikter så
lyckelige Herr Bellman» a).
Af detta torde med tydlighet framgå, att Fryxell fullständigt
misstog sig, då han förklarade, att Gjörwell vid början af
1770-talet yttrade sig med ovilja om Bellmans skaldeverksamhet. Talet
om de »vällustiga visorna» tillhör en senare period af hans lif.
Det återfinnes i ett bref till Hammarsköld 1808. För
bedömman-det af Gjörwells uppfattning af Bellman vid den tid, som här är
fråga om, torde det vara utan ringaste betydelse.
Lika orätt Fryxell hade, då han på detta sätt uttalade sig om
Gjörwells förhållande till Bellman, lika orätt synes han också hafva,
när han söker göra troligt, att Bergklint och Oxenstierna hyste
»åtskilliga betänkligheter».
Den förstnämdes vers till Bellman är redan i det föregående
anförd. Hvad hans egentliga mening om skalden var, torde deraf
1) Tidningar om Lärda Saker 1768 14/ia.
2) Nya Allmänna Tidningar 1773 och 1774.
3) Adressen 1775, n:r 4. Se äfven samma tidning för följande år, n:r 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
