Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Bellman såsom skald bedömd af sin samtid.
nas uppmuntran vore kanske äfvenså väl använde som visse andra
summor gifne till en hop onyttige — — —» *).
Kort efter dessa sammanträffanden kom Oxenstierna till Wien.
Förbindelsen emellan de båda skalderna fortfor icke dess mindre.
Bellman sände Oxenstierna sina helsningar och mottog dennes
tillbaka 2). 1 sin dagbok prisar han Bellmans qvickhet och han gaf
honom t. o. m., som vi sett, råd i fråga om hans
skriftställareverksamhet — ett råd, visserligen ogillande, dock blott i ett enskildt fall.
Men utan att hafva något att stödja sig på, utkastade icke
Fryxell ett påstående. I detta fall är det antagligen på ett bref
från Oxenstierna till Bergklint, som han grundar sig. Den 4
januari 1773, då det var fråga om att utgifva vännen S. O. Tilas’
skrifter, skref nemligen den förre: »Lät af hans Bellmanniana så litet
inflyta som möjligt är. Om ej Supvisor äro som Anacreons, gifves
intet i verlden mera insipide och mera otäckt» 3).
Det kan möjligen synas som om detta yttrande talade för
Fryxells åsigt. Enligt vår mening har det emellertid föga med
Bellman att skaffa.
Den, som vore road af att göra hypoteser, skulle lätt med
namnet Anakreon här kunna tänka sig ingen annan menad än
Bellman sjelf. Han skulle också kunna finna ett stöd för sin
mening deri, att Bergklint, Oxenstiernas nära vän, kort derefter
offentligen nämde Bellman med detta namn. Men lemnar man
dylika äfventyrliga tolkningar å sido, måste man medge, att skalden
ej i det ofvan anförda är uttryckligen nämd. Med Bellmaniana
kan ju svårligen afses något annat än de dikter, Tilas skref med
de Bellmanska som förebild. Den sista punkten, generaliserande
som den är, behöfver ej heller nödvändigtvis gälla Bellman. Det
fälles så ofta allmänna omdömen, hvilkas sanning långt ifrån är
menad som absolut.
1) Oxenstierna, a. st. 75.
2) Bref från Oxenstierna till Bergklint 5fe 1773: »Tacka Bellman för hans
helsning».
3) De la Gardieska arkivet, XI, 238.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
