Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Bellman såsom skald bedömd af sin samtid.
kollegium — denna gång för att erhålla tillstånd att utge
»Fredmans 100 Epistlar». Föga hjelpte det, att han åberopade sig derpå,
att han gjorde denna anhållan »på hög befallning i anseende till
allmänhetens åstundan» — något privilegium gafs ej. Törhända
fruktade man de röster, som stödjande sig på sedlighet och
religion skulle kalla oppositionen till§lif, om ett sådant erhölls.
Två gånger hade Bellman alltså misslyckats med sina
ansökningar. Han beslöt nu att vända sig direkt till konungen. »Jag
har — skref han ej utan en viss sjelfkänsla — i comique smak
författat et Poetiskt och Musicaliskt Arbete, kalladt Fredmans 100
Epistlar. Allmänheten har hugnat mig med sitt bifall och sedan
det på holländska språket till en del blifvit öfversatt hafva
landsmän och vänner öfvertalt mig ofvan nämda arbete till trycket
befordra, behörigen öfversedt, ändradt och förbättradt att deraf i mina
poetiska omständigheter draga någon förmån.» Kgl. Maj:t gaf
utan censors föregående hörande i nåder sitt bifall till ansökningen.
Trotsande meningarne i sitt kansli och annorstädes i landet,
erkände han snillet och skänkte det sin uppmuntran. Och det är
väl att märka, att om han också ej var — som Atterbom påstår
— »bland landets män af snille och smak den förste, som dristade
offentligen bekänna sin njutning af Bellmans dikter», han dock var
en af dem, som tidigast gjorde det.
Bellman visste nu hvart han hade att vända sig, då det gälde
en begäran. När han 1775 sökte sekreterarebefattningen i
Nummerlotteriet, inlemnade han också en supplique till Gustaf III.
Det var då som denne skref sitt bekanta bref till friherrinnan
Stierngranat, i hvilket han kallade skalden »le fameux Bellman,
autrement dit 1’Anacréon de la Suède». Han rekommenderade
honom till sysslans erhållande och bad henne härvidlag hos sin man
söka uträtta hvad hon förmådde. »Vous savez que j’ais toujours
aimé les poêtes, et surtout les poetes suédois. Vous savez que
ces messieurs sont toujours pauvres, et qu’ils demandent toujours
des secours. Vous savez aussi que leur verve n’est heureuse et
fertile qu’autant que leur boursç est remplie»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
