Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar till Bellmansdiktens historia. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anteckningar till Bellmansdiktens historia. 153
sonnemang i detta afseende är ödesdigert för hela denna
handskrifts värde såsom en första-hands-källa. Klemming sätter den
till tiden före augusti 1772, dels emedan Bellmans dikt vid Gustaf
III:s statshvälfning ej är intagen, dels emedan den ej kan vara
senare än 72, alldenstund Klemming anser tanken på Fredmans
epistlar såsom ett sammanhängande helt just detta år hafva
uppstått. »Först sedan han (Bellman) nedskrifvit 212 sidor (af den
ifrågavarande handskriften), mognar denna idé bos honom, och
han ger derefter omedelbart under nedskrifvandet rubriker och
nummer åt de stycken, han bestämmer för Epistel-samlingen; vid
de föregående tillägger han med hopträngd stil dylika öfverskrifter
och siffror». Sedermera anför Klemming att de äldsta epistlarne
utskrefvos som samling redan omkring februari månad 1772, hvaraf
han drar den slutsatsen, att handskriften i fråga är skrifven i
slutet af 1771 eller första början af 1772. Den åsyftade samling,
i hvilken epistlarne äro utskrifna, är det s. k. Duvails
dedikationsexemplar, 2 delar med 25 epistlar hvardera, af hvilka den
senares titelblad har en vignett, ritad af C. G. Roos 1 febr. 1772.
Denna andra del är sålunda ifrån 72, men första delen måste
däremot vara senast ifrån 71, hvilket tydligt framgår, om man
läser igenom företalet till Fredmans epistlar, hvilket går i spetsen
för första delen. Här utlofvas »nästa del likaledes omfattande 25
epistlar» till följande år. Första delen är därför allra senast från
71, men väl kan den vara tidigare, då man ju ej vet, huruvida
löftet i afseende på tiden blef hållet.
Eedan häraf framgår, att tanken på Fredmans epistlar såsom
ett helt gerna måste vara af tidigare datum än slutet af 71, hvilket
återigen gör det oförklarligt, hvarför epistlarne i det af Klemming
utgifna manuskriptet skulle hafva fått sina öfverskrifter först
senare. Och i själfva värket har också tanken på Fredmans epistlar
uppstått mycket förr. Redan i förra hälften af år 70 har t. ex.
Hjelm (se nedan!) inskrifvit »Fredmans epistel af Bellman: Ack
du min moder». Det skulle kunna påpekas en mängd egendomliga
inre motsägelser, om man ville antaga Klemmings hypotes om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
